Rörflen stor energigröda i Finland

Publicering: tisdag, 2010-06-22 13:40:00

Generösa bidrag har satt fart på odling av rörflen i Finland. Idag odlas 20 000 hektar och det är ett mål att odla rörflen på 100 000 hektar. I Sverige håller ett högre pris för biobränsle igång intresset. Björn Hedman från SLU skriver om sina intryck från en studieresa i Finland.

Rörflen som energigröda introducerades i först i Sverige. Men medan odlingsarealen i Sverige efter en topp på ca 5 000 ha under 90-talet minskade till under 1 000 ha, har den i Finland under de senaste åren i stället ökat till mer än 20 000 ha. Finland är numera det land där mest rörflen odlas för energiändamål. De finska erfarenheterna är därför särskilt intressanta att studera för svenska odlare och användare.

I samband med konferensen "Bioenergy 2009" i Jyväskylä, Finland, anordnade ENCROP den 3:e september 2009 en studietur runt olika anläggningar med det gemensamma temat odling och användning av energigrödor, särskilt då med inriktning på rörflen. Det första stoppet gjordes vid Rauhalahti kraftvärmeverk strax utanför Jyväskylä stad.

Rörflensodling på Tankonen gård

Inblandning i kraftvärmeverk

Kraftvärmeverket producerar årligen 85 MWl elektricitet, 140 MWth fjärrvärme och 65 MW ånga. Bränslemixen består huvudsakligen av torv och träbränslen, men även olja och kol används i mindre mängder. Rörflen ingår än så länge med liten del, sammanlagt har det bidragit med ca 5 GWh under ett par testår, men andelen planeras öka. Rörflenet transporteras som balar (ofta med tåg) till kraftvärmeverket, där det hackas upp och blandas in med en mindre del tillsammans med torv eller trä som huvudbränsle.

Egenproducerad biogas på Kalmari gård

Mot 100 000 hektar

Nästa stopp var rörflensodlingarna på Tankonen gård. Ägaren Reijo Vatanan, tillika kommunikationsdirektör för bioenergiföretaget Vapo, berättade om Finlands mål på 100 000 ha energigrödor. Vapo har f.n. 15 000 ha rörflen i egen ägo eller kontrakterade, men siktar på 40 000 ha till år 2015. En betydande skillnad mot svenska förhållanden är produktionens beroende av stöd.

Det utgår som arealstöd på ca 500-700 €/ha, motsvarande ca 25-35 €/MWh, medan marknadspriset för råvaran vid vägkant ligger på ca 4-8 €/MWh. I Sverige ligger marknadspriset betydligt högre (ca 200 kr/MWh, fritt värmeverk)och de svenska odlarna måste basera sin ekonomi huvudsakligen på sin försäljning.

Rörflensbalar tippas i bränslefickan vid Rauhalahti kraftvärmeverk

Självförsörjande gård

Sedan besöktes en av pionjärerna av gårdsbaserad biogasframställning i Finland, Kalmari gård. En egen djurbesättning på ca 100 djur är, tillsammans med energigrödor och visst bidrag med avfall från en konfektyrfabrik, grunden för biogasframställningen. Gården är självförsörjande på värme, elektricitet och fordonsbränsle och producerar dessutom biogas tillräckligt för 200 fordon.

Ett sista stopp gjordes på Jyväskylä universitets laboratorium i Vaajakoski. Laboratoriet tillhör Institutionen för biologisk- och miljövetenskap och där forskas bland annat på produktion av biogas från energigrödor och avfallsmaterial.

Sammantaget var det en intressant och lärorik studietur, men vad som slog oss halvdussinet svenska deltagare var, att den svenska rörflensproduktionen, trots att den för närvarande är lägre, genom sitt oberoende av bidrag kanske ändå långsiktigt står på en solidare grund. Det svenska kunskapsläget står sig också väl i jämförelse, även om det självklart alltid kommer att finnas mycket att lära av varandra.

Text och foto: Björn Hedman, SLU, Enheten för biomassteknologi och kemi

AKTUELL UTVECKLING I SVERIGE

De senaste åren har även i Sverige setts ett ökat intresse och en ökad odling, framförallt i Västerbotten. Här drivs ett projekt kallat " Bioenergigårdar i ett nytt landskap" där avsättning för grödan garanteras genom leveranskontrakt med lokala energiföretag. Syftet är att utveckla systemet från odling till användning av rörflen. Västerbottens rörflensodlarkomitté är en förening med ett 40-tal medlemmar. Under 2009 skördade medlemmarna 1504 ton motsvarande 4800 MWh rörflen som levererades till Skellefteå Kraft, (Hedensbyn) och Umeå Energi, (Dåva). Rörflensodlingen väntas öka med 70 hektar bland medlemmarna under 2010. Skörden våren 2010 väntas uppgå till cirka 2000 ton, en ökning främst beroende på att andra årets skörd är större än första. Erfarenheter från 2009 visar att en odling i Västerbotten kustland som sköts och gödslas enligt riklinjerna kan ge en avkastning på 6-8 ton per hektar och god lönsamhet. Mer info om projektet "Bioenergigårdar i ett nytt landskap" finns på www.hs-nord.hush.se