Start / Arkiv / Bioenergi 2010 / Bioenergi nr 3-2010

Svensk teknik för produktion av biodrivmedel i Afrika

Publicering: onsdag, 2010-07-07 09:08:00

Jatropha Curcas är en tropisk, torktålig, gröda som även trivs i näringsfattig jord. En eventuell konkurrens med matgrödor på åkrarna kan därför undvikas, anser dess förespråkare. Det svenska företaget Ageratec AB i Norrköping har utvecklat en processor som kan användas vid framställning av biodiesel från bland annat Jatropha. Kennert Jonsson, ansvarig för eftermarknadsförsäljningen på Ageratec, berättar här om Jatrophaodling och biodieselprojekt i Afrika.

Vad är en biodieselprocessor och hur fungerar den?

En biodieselprocessor omvandlar vegetabiliska och animaliska oljor och fetter till biodiesel, ett huvudsakligen förnybart bränsle som reducerar koldioxidutsläppen med 65-70 procent. I vår process blandas vegetabilisk olja, metanol samt en katalysator. Då bryts oljan upp och bildar monometylester, medan glycerolen fälls ut. Eftersom man går från en ester (oljan) till en annan (metylester) kallas processen rätt och slätt omförestring. Slutprodukten blir, om rapsolja är råvara, t ex rapsmetylester (RME) eller biodiesel.

Vilka är det som köper era produkter?

Större lantbruksföretag, återvinningsföretag (som har tillgång till råvara) eller bränsledistributörer, och transportföretag (som använder stora mängder bränsle).

Finns det tillgång till reservdelar i de länder i till exempel Afrika där ni har kunder? Flertalet komponenter i våra processorer levereras av större tillverkare som ofta har ett världsomspännande försäljnings- och servicenätverk.

I de länder som inte har egna oljetillgångar kan importen minska och pengarna stannar inom landet, säger Kennert Jonsson från Ageratec.

Med de här maskinerna kan man alltså framställa biodiesel. Vilka är de främsta råmaterialen som används vid framställningen?

En lång rad olika oljor och fetter kan användas som råvara, bland annat olika frö- och nötoljor från raps, solros, soja, Jatropha, jordnöt, bomullsfrö, oljepalm. Om oljorna är av livsmedelskvalitet är de ofta för dyra för att det ska löna sig att omvandla dem till bränsle. Våra biodieselprocessorer är därför byggda för att kunna hantera även sämre kvaliteter av råvara, till exempel återvunna frityroljor, fiskolja och animaliska fetter eller fröoljor som av olika anledningar inte håller livsmedelskvalitet.

Processorn som står hos IRST i Rwanda och producerar drivmedel till Rwanda Biodiesel Express.

Vad har Ageratec sett för resultat med växten Jatropha, när det gäller biodieselframställning?

Jatrophaoljan är, när det gäller fettsyrasammansättning, inte alldeles olik rapsolja och förhållandevis enkel att omvandla.

Det sägs att Jatropha kan växa i torr och näringsfattig jord och därför inte är ett hot mot matproduktionen. Hur ser Ageratec på detta resonemang?

Jatrophabusken kan växa även i svåra miljöer, men näringsrikare jord och tillgång till vatten ger så klart bättre avkastning. Genom att plantera Jatrophabuskar tillsammans med andra grödor, så kallad intercropping, kan man minska uttorkning och erosion av jorden och på en del håll till och med få bättre avkastning än med bara en gröda. En annan fördel är att de oljerika fröna till skillnad från andra grödor inte behöver skördas vid en viss tidpunkt, vilket ger möjlighet att förlägga arbetet med detta till tider på året då man har mindre att göra. På den afrikanska kontinenten finns också stora landarealer som inte odlas alls eller där avkastningen skulle kunna flerfaldigas. Också livsmedelsproduktionen skulle således kunna öka, men det lär bara ske om livsmedelspriserna är så pass höga att odlarna ser någon förtjänst med att expandera.

Jatropha Curcas. Nära tvåtusen liter biodiesel kan utvinnas ur en Jatrophaodling på en hektar. Jatrophan kan växa på sämre marker och behöver därför inte konkurrera med matproduktionen.

Hur ser processen ut när det gäller Jatropha - från odling till framställning av biodiesel?

Frukterna plockas ofta manuellt och torkas utlagda på marken, varvid det torra skalet enkelt kan tas bort. Fröna körs sedan i en mekanisk fröpress som ger runt 25 procent olja i utbyte.

Frökaka och fruktrester duger inte som foder men kan komposteras eller eldas. Oljan tillsammans med tillsats av metanol eller möjligen etanol omvandlas sedan till biodiesel. Som biprodukt erhålls glycerol som bland annat kan användas för tvåltillverkning.

Hur har projekten med biodieselframställning av Jatropha påverkat lokalsamhällena i de afrikanska byar där Ageratec sålt sina maskiner?

Det kan vi inte överblicka. Men ett företag som har lyckats bra är till exempel Mali Biocarburant. De producerar biobränsle och har i stället för att anlägga egna plantager som idé att hjälpa lantbrukare plantera Jatropha och köper sedan upp frön på den lokala marknaden. På så vis får massor av småbrukare ett komplement till andra grödor och riskerna för stora felsatsningar på nya "oprövade" grödor minskar. Generellt kan man säga att ekonomin vinner stort då bränslekostnaderna med biobränslen tillverkade av egna råvaror sjunker rejält. I de länder som inte har egna gas- eller oljetillgångar kan importen minska och pengar stanna inom landet.

Hur ser Ageratec på begreppet "landgrabbing", då fattiga småbönder drivs från sina odlingar, när främst utländska investerare köper upp deras mark för odling av bland annat biobränslen?

Sådant sker på olika ställen i världen, ibland med stöd av korrupta myndigheter eller myndigheter som i varje fall bryr sig väldigt lite om de småbrukare som kommer i kläm. Syftet behöver ju inte vara att producera just biobränslen, utan kan gälla vilka lantbruksgrödor eller naturresurser som helst, som man kan få ökad avsättning för. Inom till exempel palmoljeframställningen finns exempel på att plantager anläggs utan hänsyn till naturmiljö med mera och emellanåt trots uttalade förbud.

Hur ser Ageratec på vikten av ett lands inhemska produktion av biodiesel, respektive export av denna?

Om man ser till den afrikanska kontinenten tror jag det tar tid innan volymerna blir så stora att de täcker mer än de inhemska behoven. Innan dess tror jag inte export i större omfattning blir aktuellt eller lönar sig eftersom länderna själva behöver bränsle för att utvecklas. Importerad diesel är dyr även i Afrika.

Hur ser framtidsutsikterna ut för Ageratecs biodieselprocessormarknad?

De ser på lite sikt ganska bra ut. Biodiesel och en rad andra alternativ till fossila bränslen kommer att behövas under lång tid. Med de anläggningar vi bygger finns möjlighet att ta hand om mindre men trots allt värdefulla råvaruflöden som inte passar i riktigt storskaliga produktionsanläggningar.

Text: Liza Ahnland

AGERATEC HAR SÅLT SEX BIODIESELANLÄGGNINGAR TILL LÄNDER I AFRIKA:

Företag	Land	År	Råvara	Kapacitet
Socfinco	Elfenbens-kusten	2006	Palmolja (oraff)	2000 L/dygn
Socfinco	Kamerun	2006	Palmolja (oraff)	2000 L/dygn
Oval Biofuels	Zambia	2007	Soja-/ Jatrophaolja	3000 L/dygn
Mali Biocarbubant	Mali	2008	Jatropha	2000 L/dygn
IRST	Rwanda	2008	Olika	2000 L/dygn
Chikweti forests	Mocambique	2009	Jatropha	2000 L/dygn