Start / Arkiv / Bioenergi 2010 / Bioenergi nr 3-2010

Musslor blir biogas i Kalmar

Publicering: torsdag, 2010-03-25 13:31:00

Annonsera här!

Kontakta Ilias Varzakakos på ilias@bioenergitidningen.se

Tel 08-441 70 76

Alger, vass och musslor, kan bli en viktig framtida biogasråvara. Ännu vet man ganska lite om hur de olika materialen fungerar. Biogas Kalmar deltar i ett spännande projekt där 5,8 miljoner kronor ska användas för att ge svar på många frågor.

De odlade musslorna sitter på rep och är förhållandevis enkla att skörda.

Intresset för biogas är stort och kan inom en snar framtid bli en bristvara i avsaknad av lämpliga substrat. Därför ska vi nu testa om det går att använda material från havet, säger Linda Pettersson, biogasingenjör och ansvarig för projektet vid Kalmar Biogas AB. En viktig aspekt med projektet är den miljömässiga. Genom att odla musslor och skörda alger bortforslas en del av den näring som skapar övergödning i Östersjön. Anna Thore, projektledare vid Kalmar Kommun, förklarar att projektet har flera bottnar.

- Förutom en ökad andel förnybar energi och flerdubbel miljönytta ser vi att satsningen kan ge fler arbetstillfällen både genom arbete med substraten och inom biogasindustin.

Blåmusslor testas som råvara för biogas i Kalmar, Västervik och Mönsterås.

Från skörd till rötning

Det finns inga liknande fullskaliga försök sedan tidigare, en stor del av projektet handlar därför om ökad kunskap, att utveckla och testa metoder och få en fungerande kedja från hav till rötningsanläggning.

- Förutom att kolla gaspotentialen ska vi kartlägga hur mycket material det finns på olika platser i länet och testa hur vi bäst får upp det ur havet. Vi ska hitta praktiska arbetsformer för allt från skörd till lagring, bearbetning, transport, mottagning och rötning, säger Linda Pettersson. Hon tror att olika metoder och tekniker kommer att behöva testas på olika platser. Kalmars låglänta stränder och grunda vikar har andra förutsättningar än Mönsterås moränskärgård, Västerviks urbergsskärgård och Ölands stränder.

- De odlade musslorna sitter på rep och är förhållandevis enkla att skörda Här handlar det mer om att utforma en förbehandlingsanläggning där vi kan bli kvitt musselskalen som vi inte vill ha in i rötkammaren. För att få ekonomi i produktionen krävs det en jämn försörjning av material över året. Går det inte att skörda regelbundet måste substratet lagras över tid. - Eftersom vi ännu inget vet om de olika materialen så får vi testa oss fram. Exempelvis är vasstråna kanske för hårda för att få någon gas ur under de 25 dagarna de ligger i rötkammare och kan behöva lagras som ensilage en tid innan. Olika substrat kommer också att behöva olika tranportlösningar. Exempelvis den fiskslam som ska användas i Västervik transporteras bäst i ledning. Transportkedjan måste därför anpassas efter anläggningarnas mottagningsmöjligheter, tror Linda Pettersson.

Linda Petterson är biogasingenjör och ansvarig för projektet vid Kalmar Biogas.

Börjar med teströtkammare

Kalmar biogas rötar idag i huvudsak slakteriavfall, vassle och gödsel. Tanken är att komplettera gasproduktionen med det marina substratet.

- Vi vill ha en bra sammansättning i substratet. Slakteriavfall innehåller mycket proteiner, som ger mycket och bra gas. Men det krävs också kolhydrater för att få en optimal produktion. Det ska vara som en kostcirkel helst med lite av varje, för att få en stabil process. Det kan finnas ämnen som inte är lika önskvärda. Sand är ett problem som kan följa med algerna. Det vill man inte ha in i anläggningen eftersom det sliter. Salter hämmar rötningsprocessen. Så eventuellt måste algerna tvättas.

- Men om det är pumpbart och finfördelat, utan sand, salt eller tungmetaller, så ska det gå att köra utan problem, säger Linda Pettersson. Kalmar Biogas har en teströtkammare. Inom ramen för projektet ska ytterligare två köpas in.

- Steg två, nästa år, blir att vi skördar lite större mängder. Och kanske rötar i en befintlig biogasanläggning.

Text: Lena Bäckman Lägerdal

Blåmusslan är en mycket effektiv filtrerare. Den livnär sig huvudsakligen på de växtplankton som gynnas av övergödningen. De små musslorna i Östersjön kan inte ätas, däremot kan de tjäna som hönsfoder och biogasproduktion.

FAKTA

Det nystartade utvecklingsprojektet "Biogas, nya substrat från havet", drivs av Regionförbundet Kalmar tillsammans med Västerviks kommun, Mönsterås kommun, Kalmar kommun, Kalmar Biogas AB, Borgholms kommun, Linnéuniversitetet, Västervik Biogas AB, länsstyrelserna i Kalmar och Gotland, samt Arbetsförmedlingen. I referensgruppen ingår Energikontor Sydost, LRF Sydost, Växjö kommun, Karlskrona kommun, Gotlands kommun, Läckeby Water AB, EON med flera.

Projektet ska pågå fram till oktober 2012. Syftet är att öka produktionen av förnybar energi, minska metanavgången och öka bortförseln av näringsämnen från havet och i ett större perspektiv vara en del av genomförandet av Baltic Sea Action Plan. Kalmar län blev år 2008 nationellt pilotlän inom Energimyndighetens program Uthållig Kommun, och valde biogas som ett prioriterat område år 2009.

En hektar av de två hektar musslor som odlas i Kalmar sund, ska användas för rötning på försök. Inom ramen för projektet ska olika tester visa vilken rötningsprocess som passar bäst. Metoder för skörd, lagring, bearbetning, transport och olika recept ska utvecklas. Kalmar Biogas AB är inkopplat och provrötningar ska ske både i Kalmar, Västervik och Mönsterås.