Bioenergi publicerar som bilaga i detta nummer en uppdaterad Biovärmekarta för 2020. Denna gång har vi med 556 biovärmenät i Sverige. Det är 34 fler än på förra årets karta.
De biovärmenät som har tillkommit är framförallt mindre nät som inte syns i statistiken men som vi har hittat genom egna undersökningar. På kartan har vi listat 276 av de fjärrvärmenät som levererar biovärme med uppgift om storlek baserat på tillförd mängd energi, från Stockholm Exergi som använde 5 369 GWh under 2018, till Högsby Energi som använde 14 GWh. De 280 biovärmenät som använder mindre volym biobränsle finns med som prickar på kartan. Totalt tillfört biobränsle, torv och avfall var cirka 48 TWh under 2018.
Konsolidering
Inom fjärrvärmeområdet pågår en konsolidering där ett antal aktörer investerar i förvärv av mindre och mellanstora värmenät och produktionsanläggningar. Investeringar görs även genom att värmenät byggs ut och äldre produktionsläggningar ersätts med nya. Exempel på aktiva biovärmeaktörer är Solör Bioenergi, Värmevärden, Vasa Energi, Adven, Nevel och Lantmännen Agroenergi. De fyra första ägs helt eller delvis av infrastrukturfonder. Under 2019 blev till exempel flera svenska AP-fonder delägare i Solör Bioenergi via Polhem Infra. Nevel är ett nytt bolag som ägs av finska staten via Vapo och i Sverige består av värmeanläggningar som tidigare ingick i Neova.
Elproduktion och bättre reningsteknik
En tydlig trend i Sverige är också att flera mindre värmeverk de senaste åren kompletterat befintliga produktionsanläggningar med teknik för att producera el. En annan trend är ökade investeringar i teknik för bättre rökgasrening.
Klimatinsats
Omställningen från fossil energi till bioenergi i den svenska värmeförsörjningen har pågått under decennier och är en av de viktigaste klimatinsatserna i Sverige hittills. Omställningen har reducerat utsläppen av fossil koldioxid kraftigt och skapar många jobb inom skogsbruk, transportsektorn samt i värmeverk och energibolag.
Insamling av fakta och presentation på Biovärmekartan: Anders Haaker, Kjell Andersson, Malin Fredriksson och Sofie Samuelsson.
Fakta
Om biovärmekartan
De nät som redovisas på kartan levererar biovärme, det vill säga fjärrvärme som producerats med biobränsle, avfall och torv. Vi räknar också med biobaserad restvärme från skogsindustrier och pelletsfabriker. Data gäller för 2018. Biobränsletillförsel redovisas per nät och inte per anläggning.
För de större näten redovisar vi fördelning på bränslen: avfall, torv och biobränslen (inkluderar trädbränslen, pellets, biooljor, åkerbränslen m.m.). Övriga nät har vi färglagt efter vad som är huvudbränsle. Det kan alltså förekomma användning av torv, avfall eller biorestvärme i flera av de medelstora eller mindre näten.