Naturvårdsverket tar snart emot nya ansökningar till Klimatklivet för att minska utsläppen. Den första ansökningsomgången är öppen 15–28 augusti. Riksdagen har beslutat om ytterligare 750 miljoner kronor till Klimatklivet. Totalt 1,5 miljarder kronor kan sökas till lokala klimatinvesteringar under 2019.
– Förstärkningen av Klimatklivet gör att vi kan stödja många fler åtgärder som minskar klimatpåverkan. Klimatklivet är ett effektivt investeringsstöd som nu är vässat för att öka takten i omställningen till minskade utsläpp, säger Carl Mikael Strauss, chef för Klimatklivsenheten.
Klimatklivet stödjer den som vill satsa på investeringar för minskad klimatpåverkan. Genom Klimatklivet kan företag, kommuner och andra aktörer få medfinansiering från staten för att genomföra åtgärder. Investeringarna handlar bland annat om publika laddningsstationer för elbilar, tankstationer, produktion av biogas och andra biodrivmedel och konverteringar från olja till fossilfria alternativ inom industri och lantbruk. Stöd ges till de åtgärder som ger störst klimatnytta per investerad krona. Två utlysningsomgångar planeras för 2019, i augusti och oktober.
Bioenergi till spannmålstorkar och växthus prioriteras
Från och med den 15 juli gäller nya förutsättningar för den som vill söka pengar från Klimatklivet. En förändring är att stödet fokuserar på fysiska investeringar, informationsåtgärder ingår inte längre i Klimatklivet. Klimatinvesteringar i jordbruket, exempelvis bioenergi till spannmålstorkar och växthus, har varit viktiga åtgärder inom Klimatklivet. De kan nu tydligare prioriteras. Laddningsstationer för elbilar vid bostäder och arbetsplatser får nya förenklade regler med ny typ av ansökan som kan skickas in löpande.
Sedan Klimatklivet startade 2015 har över 3 000 lokala åtgärder fått 4,76 miljarder kronor i stöd. 75 procent av medlen har gått till företagens investeringar. Tillsammans beräknas dessa kunna minska utsläppen av växthusgaser med 1,5 miljoner ton varje år under åtgärdernas livslängd.