Just nu upplever vi ett trendbrott på trädbränslemarknaden, bränsleleverantörer betecknar läget som ”tajt”. Det senaste trendbrottet inträffade efter den kalla vintern 2010/2011. Då hade trenden pekat uppåt med flera år av ökande biobränslevolymer och högre priser. Sedan dess har vi haft överskott på trädbränslemarknaden, sjunkande priser och nedlagd grotproduktion.
Nu svänger det igen och vi får räkna med lite högre bränslepriser på trädbränslemarknaden och ökad bränsleproduktion de närmsta åren.
Att vändningen kommer nu har flera orsaker. Vi har tidigare i Bioenergitidningen beskrivit Östersjön som Gröna havet. Vi har berättat hur stora kraftvärmeverk byggs i Finland, och hur fossilt byts mot biobränsle i befintlig fjärrvärme i Litauen. Största påverkan har kanske Stockholms Exergis kraftvärmeverk vid Värtan liksom Ørsted och HOFORs jätteanläggningar i Danmark som årligen förbrukar flera TWh bränsle vardera. Den omfattande utbyggnaden av stora och små anläggningar är grunden till trendbrottet med ökad efterfrågan.
Men årets ansträngda läge har utlösts av andra orsaker. I början av januari vinstvarnade Billerud Korsnäs och meddelade att man kommer att tappa en miljon kronor per kalenderdag det första kvartalet på grund av virkesbrist.
Virkesbristen beror i första hand på en ovanligt blöt och mild höst i södra Sverige och Baltikum. Lettland har under hösten mätt upp regnmängder som aldrig tidigare registrerats. Litauen var först ut när regeringen deklarerade Force Majeure i skogen.
Man förbjöd tunga transporter på vägar som fått dålig bärighet på grund av allt vatten, och virke och bränsle kunde inte längre nå sågar och pelletsfabriker. När kölden kom i mitten av januari förbättrades situationen.
I Sverige har marker och vägar bättre bärighet men även här hade vi svårigheter att få ut virke och bränsle innan kölden kom.
Ingen brist på biomassa
Att vi nu under säsongen får fokusera på att klara bränsleförsörjningen, ska naturligtvis inte förväxlas med att det inte finns tillräckligt med biomassa. Men det påminner om att branschen behöver ha strategier och beredskap för att hantera de situationer som kan uppstå. Om vi håller igång flera olika bränsleslag, företag och regioner som leverantörer, har vi fler som agerar och kan lösa problem när de uppstår.
I min ledare i nummer 3 år 2012 skrev jag ”Se till att fortsätta köpa grot” med argumentet att vi kommer att behöva svensk grot under kalla år och när efterfrågan ökar i Europa. Tyvärr är grotproduktionen i Sverige en spillra av vad den en gång var. Flera flisentreprenörer gjorde förluster när de tvingades sluta och därför blir det kostsamt att få igång produktionen igen.
Svensk grotproduktion borde ligga på en nivå omkring 10 TWh om året och halvera eller dubblera från den nivån mellan olika år. På samma sätt bör kraftvärmeföretagen av rent egenintresse se till att öka energiskogodlingen igen, upp till en nivå kring 2 TWh om året.
Då skulle salixodlingen utvecklas, kostnaderna sjunka och bolagen få säkrare lokal försörjning till låg kostnad, med möjlighet att skörda olika volymer olika år.
Biodrivmedel räcker till bil och flyg
Nu kan vi läsa artiklar om biodrivmedel och flyg nästan varje dag. I somras när flygskatten debatterades som hetast påstod många att biodrivmedel inte räcker till både flyget och vägtrafiken. Då kan det vara bra att känna till att det svenska inrikesflyget behöver 2 TWh drivmedel per år. Förra året använde mer än 18 TWh biodrivmedel i svenska vägtransporter.
Slutligen vill jag här i 2018 års första nummer uppmana till att göra en märkbar klimatinsats och tanka förnybart i den egna bilen. Om du har en dieselbil, gör den till en supermiljöbil genom att tanka den 100-procentiga biodieseln HVO 100. Om du har flexifuelbil – kom ihåg att sedan årsskiftet är det mer lönsamt att tanka E85 än bensin. Om du har gasbil, behöver jag påminna om att tanka biogas?
Text: Gustav Melin, vd Svebio
Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 1 – 2018. Den finns att läsa som e-tidning här.