I oktober presenterades äntligen resultaten från de nya SKA-beräkningarna. För en siffernörd som mig är det lilla julafton men för andra är det kanske massa siffror och konstiga förkortningar. SKA betyder Skogliga konsekvensanalyser och utförs av Skogsstyrelsen ungefär vart sjunde år.
I nuvarande form har skogliga konsekvensanalyser presenterats sedan 1999 men avverkningsberäkningar har utförts både nationellt och regionalt sedan mitten av 1800-talet.
Analys av sex olika scenarier
Arbetet utförs av Skogsstyrelsen i samarbete med SLU och för att göra beräkningarna används Heureka som är ett skogligt beslutsstödsystem. Totalt har sex olika scenarier analyserats, dagens skogsbruk, dagens potential, fokus klimatanpassning, fokus mångfald, fokus tillväxt och en kombination av ovanstående.
De viktigaste budskapen från arbetet är att det inte finns några gratisluncher i skogen längre. Om avverkningen eller avsättningar för naturvård ökar får det konsekvenser på totalen. Samma sak gäller för skogsskador. Den svenska skogsresursen räcker till mycket men inte allt. Det finns dock flera olika möjligheter att öka produktionen och ha höga naturvårdsambitioner.
Ett annat viktigt resultat är att prognostiserade tillväxtökningar på virkesproduktionsmark beror på klimatförändringarna. Samtidigt ökar risken för skador. Klimatanpassning i form av ståndortsanpassad skogsskötsel kommer bli allt viktigare.
Uttag av grot kan öka
Skogsstyrelsen bedömer att fram till 2035 är den hållbara avverkningsnivån cirka 95-100 miljoner skogskubikmeter per år. Det är främst i norra Sverige det finns möjlighet att öka avverkningen och en hel del av den volymen är löv.
Positivt är att resultaten visar på ökade möjligheter att ta ut skogsbränsle, både i form av grot och stubbar. Givet Skogsstyrelsens restriktioner enligt scenariot ”dagens potential” skulle uttaget av grot i föryngringsavverkningar kunna öka från dagens 9 TWh till 24 TWh.
Men tar man även med gallringar och stubbar från föryngringsavverkningar blir potentialen nästan 63 TWh. Störst outnyttjade mängder finns i Norra Sverige men även i Svealand och Götaland överstiger potentialen den faktiska användningen.
Värt att notera är att inga ekonomiska eller tekniska potentialer finns med i analyserna. Å andra sidan – bortser man från Skogsstyrelsens rekommendationer för uttag finns över 130 TWh grot och stubbar tillgängligt. Det är en stor skillnad mot dagens 9 TWh!
Är det här den enda gratislunchen i resultatet?
Skogsstyrelsen noterar också att scenarier med lägre avverkningsnivåer kan öka behovet av grot-uttag eftersom volymerna av biprodukter från industrin då minskar, såvida inte volymerna ersätts med importerat virke.
Om du vill djupdyka i siffrorna för Sveriges skogars utveckling så kolla in resultaten som finns på Skogsstyrelsens hemsida.