En utvecklad bioekonomi kräver bättre logistiklösningar. Vi står inför en ny vinter, men har vi förberett oss tillräckligt?
Fjolårets tuffa vinter satte press på alla flödeskedjor såväl till skogsindustrin som till värmeverk och kraftvärmeverk. Och det ekade oroväckande tomt på många håll. Bland annat på grund av flera års låga nivåer av grotuttag. Ett sortiment som produceras på beställning och har en lång ledtid från avverkningsplanering till leverans av en högvärdig grotflis. Resurserna finns, men var finns de långsiktiga beställningarna och överenskommelserna som garanterar en uthållig produktion och kostnadseffektiva flödeskedjor med duktiga entreprenörer? Tvärnitar i grotproduktionen blir ett effektivt sätt att skrämma iväg entreprenörer till annan verksamhet.
Tillsammans med att få en uthållig skogsbränsleproduktion behövs även uthålliga villkor för biprodukter från sågverk och förädlingsindustri. Systemen sitter ihop och det är viktigt med uthålliga nivåer på samtliga sortiment med likvärdiga kvalitetsegenskaper om man skall kunna använda den stora potentialen som kommer från skogen.
74 tons bilar väger bara 68 ton
Införandet av BK4 i somras är ett halvhjärtat försök att förbättra de svenska logistikkedjorna, eftersom det endast införs på 12 procent av vägnätet. Finnarna skrattar gott åt den svenska beslutsångesten. I Finland körs fordon med 76 tons vikt sedan fem år tillbaka. Nu går arbetet vidare med fortsatta försök på 106 tons vikt och fordon över med 30 meters längd. Det lustiga är att Finland lärt av det framgångsrika ETT-ekipaget i Norrbotten som snart rullat i 10 år. En Trave Till, eller en skeppa till, det är vad skogsbruk och bioenergi behöver! För dessa sortiment är det alltid volymen som sätter stopp – en 74 tons lastbil kommer sällan att väga mer än 68 ton, om inte vi också får till längre fordon. Lär av ETT och ge bioenergin och skogsbruket en chans att fortsätta utvecklas.
Vad jag ser av dialogen mellan näringar och Trafikverket lokalt i Norrbotten, så har parterna där lyckat få fram ett vägnät som faktiskt kan resultera i investeringar nya fordon för åtminstone 68 ton. Men i Västernorrland bidde det en tummetott.
Bättre tåglogistik måste också prioriteras. LHT (Longer and Heavier Trains) tar steg framåt med större lastbärare och större lastprofiler. Flera aktörer kör fliståg med 5 000 kubikmeter biobränsle ombord istället för 4 000 kubikmeter, hela 25 procent ökad volym. De nya timmertågen kan lasta 2 600 fastkubikmeter istället för 2 000, en ökning med 30 procent.
Så till alla nya beslutsfattare efter valet, se till att ge branschen förutsättningar att utvecklas offensivt: mer HCT (High Capacity Transport) och LHT ger mindre miljöbelastning och bättre transportekonomi. Den gröna vägen framåt – en del av de viktiga incitamenten för inhemsk produktion av biodrivmedel och morgondagens bioprodukter!
Text: Bertil Leijding, ordf. Svenska Trädbränsleföreningen, i Bioenergi nr 4-2018