Våren 2014 blev jag invald i tekniska kommittén vid Sweden Green Building Council (SGBC), föreningen som administrerar certifieringssystem för byggnader och stadsdelar. Jag ställde då min tid och mitt kunnande till SGBCs förfogande.
Eftersom jag arbetar med frågor som rör energisystemet var det Indikator 4 i Miljöbyggnad som främst tilldrog sig mitt intresse. Efter att ha läst igenom manualen kunde jag ganska snart konstatera att kriterierna innehöll uppenbara brister ur energisystemsynpunkt.
Det grundläggande problemet jag identifierade var att Miljöbyggnad styrde mot ökad användning av el under perioder då elsystemet är som mest belastat. För att hantera detta föreslog jag ett antal åtgärder. Jag föreslog bland annat att man skulle premiera styrning av el- och fjärrvärmeanvändning, undvika missriktad styrning med ursprungsmärkt el och att återvunnen energi i olika former skulle värderas på ett mer relevant sätt.
Strategin för mitt arbete i kommittén var att påvisa potentiella problem och att framföra önskemål om att dessa borde analyseras av oberoende forskare. Min utgångspunkt var att man måste ta tillvara den potential som finns i att optimera samverkan mellan bebyggelsen och energisystemet. Det fanns dock inget intresse från SGBCs sida att arbeta med detta.
Två år senare, under 2016, sammanföll tre processer som gav SGBC ett gyllene tillfälle till att ta en ledande roll inom precis det område som jag hade pekat ut som problematiskt. Dels pågick Energikommissionens arbete som fokuserade på frågan om eleffekt, dels publicerade EU-kommissionen sitt förslag på uppdatering av byggnadsdirektivet som innehöll en så kallad smarthetsindikator för byggnader, och dels startade SGBC sitt eget arbete med att uppdatera manualen för Miljöbyggnad.
Jag presenterade förslag på hur SGBC kunde utnyttja tillfället och bidra till lösning av energisystemets problem. Det visade sig dock återigen att man inte var intresserad av att arbeta med saken. Tvärtom så är SGBC nu i färd med att införa Miljöbyggnads brister även i certifieringssystemen NollCO2 och Citylab.
Många fastighetsbolag runt om i landet arbetar i dag aktivt med att introducera ”smarta system” i sina fastigheter. Det handlar bland annat om laststyrning av el och fjärrvärme, installation av lokala batterilager och smart laddning av elfordon. Och problemet med kapacitetsbrist i elnätet i storstadsregionerna har förvärrats och blivit mer eller mindre akut.
Samtidigt styr SGBCs certifieringssystem fortfarande mot ökad användning av el under perioder då elsystemet är som mest ansträngt. SGBC har fastnat i gamla strukturer och förmår inte att anpassa sig till dagens utmaningar. Istället för att vara den som leder utvecklingen framstår man som en bromskloss och bakåtsträvare.
SGBC har annonserat att man kommer att utarbeta en ny version av Miljöbyggnad. Ett arbete som jag kommer att följa mycket noga.
Text: Erik Dotzauer, Skatte- och styrmedelsexpert, Stockholm Exergi
Denna krönika finns även att läsa i Bioenergi nr 4 – 2019 som går att läsa som e-tidning här