Bildspecial: Foderfabriken som installerade pelletspanna i panik

Vallberga Lantmän ägs av 9 00 lantbrukare i södra Halland. Till anläggningen utanför Laholm levererar de in sin spannmål och får foder tillbaka till sina grisar och kor. Omsättningen ligger på drygt en miljard kronor.

Fabriken som ska vara en av norra Europas mest moderna foderfabrik byggdes 2007 och fick sin energi från det västsvenska gasnätet. Och det går åt stora mängder energi.

När spannmålen först torkas drar torken cirka 3 GWh ett blött år som i år. När 130 000 ton foder sedan ska hygieniseras och hettas upp till 80 grader i 180 sekunder går det åt 4 GWh, och det är här bytet från gas- till pelletsbrännare har skett.

Dessutom går det åt en hel del el, 4 GWh, för att driva alla elmotorer till kvarnar, foderpelletspressar och fläktar.

Satsade på biogas i stället

När fabriken byggdes var det naturgas som gällde i torkarna och till ångan. Men när Klimatklivet kom sökte Vallberga Lantmän stöd för att kunna konvertera till trädbränsle i form av pellets. Naturvårdsverket gillade ansökan och beslutade 2017 om att bidra med 4,7 miljoner kronor av de 8,5 miljoner som investeringen beräknades kosta.

Men Vallberga Lantmän gjorde aldrig någon konvertering. De fick i stället ett erbjudande från Eon, ett erbjudande som de inte kunde motstå. Ett femårskontrakt på biogas, där den förnybara gasen blev billigare än den fossila.

– Det var i stort sett samma pris som det var på naturgasen. Och så kunde vi ändå dra av skatten. Ja, det var ju fantastiskt. Det var ju jättebra, säger fabrikschefen Jörgen Tagesson.

”Fantastiskt kretslopp”

Själva metanmolekylerna kan komma från Södra Hallands krafts biogasanläggning precis bredvid fabriken och då blir kretsloppet är riktigt snyggt.

Medlemmarna kör in spannmål och får foder till djuren med sig hem. Sedan körs gödseln till biogasanläggningen och lantbrukaren får tillbaka biogödsel till odlingen av spannmål. Vallberga Lantmän får gas till sina brännare. Vallberga har även en solpark på 0,5 MW, som producerar en del av elen man förbrukar i fabriken.

– Det kretsloppet som finns här är fantastiskt. Det är ju perfekt. Sedan det gör väl ingenting att det blir som en massbalans, säger den andra Jörgen på Vallberga Lantmän, Jörgen Karlsson, som är vd.

Även om metanen kan tänkas komma från biogasanläggningen 100 meter bort, så stod det ursprung Danmark i redovisningen från Eon. Biogas från Danmark har strömmat in i Sverige på grund av statliga stöd både i Sverige och Danmark.

Och numera står det ingenting om ursprung i redovisningen. Vallberga Lantmän har nämligen gått tillbaka till naturgas, varför man har bytt till fossil gas kan du läsa lite senare i artikeln.

Rusande gaspris ”en katastrof”

I återhämtningen efter pandemin steg priset på gas, och efter Rysslands attack mot Ukraina så rusade det. Samtidigt var Vallbergas kontrakt med Eon på väg att löpa ut.

Priset för den energi om behövdes i fabriken riskerades att bli många gånger högre. Dessutom försvann skattebefrielsen för biogas, vilket gjorde den ännu dyra i jämförelse med tidigare.

– Det var ju katastrof. Man fick inte och man ville ju inte teckna fast pris överhuvudtaget. Så då började du riva i dom gamla ritningarna på den pelletspannan, säger Jörgen Karlsson till Jörgen Tagesson.

Pellets självklart val

För Vallberga Lantmän var det självklart att välja pellets i stället för flis. Pellets är lättare att hantera, tar inte så mycket plats att lagra, och passar in bättre i produktionen där pannan slås på och av ofta. Det är inte hela tiden som det behövs ånga till foderfabriken.

– Och ånga är lite krångligare att styra av och på än varmvatten. Vi hade ju fått släppa ut mycket värme, säger Jörgen Tagesson, och framhåller att bulkbilarna som kör ut foder nu kan få en frakt med bränslepellets tillbaka.

– Det är alltid positivt med en returfrakt, det har vi aldrig haft tidigare, säger Jörgen Karlsson.

Det förra bidraget från Klimatklivet hade Vallberga Lantmän betalat tillbaka, och nu var föreningen kanske inte berättigat till något stöd. Då hade man ansökt om pengar för att byta från naturgas till biobränsle. Nu var det frågan om att byta från en förnybar energikälla till en annan, klimatnyttan skulle i stort sett utebli.

Bråttom att hitta en lösning

Dessutom var det bråttom, något måste göras nu. Det fanns inte tid att ansöka och vänta på ett beslut från Klimatklivet. Avtalet om fast pris gick ut vid årsskiftet 2022/2023, och då skulle helst den nya pannan stå klar.

– Så nu fick vi bita i det sura äpplet och betala investeringen på 7,4 miljoner kronor själva. Men då pratade vi om gaspriser som låg på över två kronor kilowattimmen. Då var det inga problem att räkna hem den här investeringen. Vi hade ju en pay-off-tid på två år, säger Jörgen Tagesson.

Sedan förra processen fanns ett miljötillstånd, och bygglovet gick snabbt att få. De första tankarna väcktes i december 2021, kontraktet med Vuab skrevs i maj 2022 och i januari 2023 stod anläggningen på plats.

Vuab stod för installationen

Vuab har hjälpt Vallberga Lantmän under hela processen från projektering och dimensionering till underlag för bygglovsansökan. Vuab levererade en panncental där brännaren från Baxi har en effekt på 1 050 kW. Brännaren är lätt att dra ut och serva.

Pannan tillverkades av Osby Park enligt VEÅ:s specifikationer. Det matas med pellets från en silo från Mafa. Årsförbrukningen beräknas till 1 000 ton. Pelletspannan ersätter 4,4 GWh gas.

Ångan från pannan leds in i det tidigare befintliga pannrummet och kopplas på det gamla gasvärmda systemet. Än så länge är erfarenheterna av pelletspannan goda. Det har varit lite problem med rostern, som varit av för dålig kvalitet.

– En pelletspanna kräver lite mer skötsel och kärlek än en gaspanna. En gång i månaden får vi göra sotningar och vissa rengöringar. Men totalt sett så går det väl riktigt bra tycker jag, säger Jörgen Tagesson.

Han tycker också att Vallberga Lantmän är ett lämpligt företag att installera en pelletspanna på. Personalen är van att skruva.

– Vi har ju folket här, på plats. De flesta duktiga mekaniker. Det hade ju varit skillnad i att vi haft en annan typ av produktion.

Pellets mer prisstabilt än gas

En fördel med pellets är att priset på pellets inte alls upplevs som lika volatilt som priset på gas. Vallberga Lantmän har skrivit ett avtal med halländska Derome Timber om leverans av pellets, så tillgången är säkrad.

– Så fort vi hade signat på pannan handlade vi upp pelletsen direkt. I år får vi pelletsen till ett lågt pris. Men det blir lite tråkigare första januari. Men även om pelletsen har gått upp kraftigt så är den inte alls lika priskänslig som gasen varit, säger Jörgen Karlsson, som också konstaterar att gasbrännaren finns kvar.

– Nu är ju gasen billig om vi tittar på den. Det har svängt tillbaka. Vi kan ju välja mellan gas och pellets.

Gas används fortfarande i hög utsträckning av Vallberga Lantmän. Torken, som använts extra mycket i år när fukthalten i spannmålen var ovanlig hög, drivs med gas.

Brännarna är linjegasbrännare och all värme och rökgaser går i in torken där spannmålen matas från toppen och nedåt och tas ut när den är tillräckligt torr. Här har det inte varit aktuellt att byta till pelletsvärme.

Från förnybar till fossil gas

Investeringen blir svår att räkna hem eftersom torken bara används en och en halv månad. Någon kulvert för spillvärme till fjärrvärmenätet i Laholm finns tyvärr inte. Torken fortsätter Vallberga Lantmän driva med gas. Och nu är det naturgas, fossil gas, som används. Tre GWh naturgas förbrukas i år.

– Kör vi fullt så behövs nästan 12 megawatt effekt. Gasen är väldigt bra i spannmålstorkningen. Det är väldigt enkelt och effektivt, säger Jörgen Karlsson.

Men det är ju inte snyggt att ni bytt från biogas och kör med naturgas i stället?

– Nej, och det är ju inte vår ambition heller. Vi vill använda oss av biogas i första hand men övergången till naturgas är en tyst protest för hur biogasen hanterats, med avseende på skattebefrielse som både drabbar oss och lantbrukare med biogasanläggningar negativt, säger Jörgen Karlsson.

Biogasen missgynnas av regler

Han ogillar alltså att skattebefrielsen på biogas har tagits bort, vilket enligt honom gör den 36 öre per kWh dyrare. Dessutom missgynnas biogasen av kostnader och byråkrati för redovisning.

– Vi får lägga ner rätt mycket tid, kraft och energi på att rapportera till Energimyndigheten om att biogasen är hållbar. Det behöver vi inte göra om vi köper in naturgas.

Dessutom känner Jörgen Karlsson med alla lantbrukare som satsat på biogas, med stöd från Klimatklivet, och som nu har fått ekonomiska bekymmer när marknaden viker.

– Det är många miljoner som har gått ut till biogasanläggningar, bara här runt omkring har det ju byggts massvis. Det är naturligtvis så det måste vara, att man tar om hand och gör biogas av avfall. Men det är katastrof för de anläggningarna nu, säger Jörgen Karlsson.