Annons Annons
Annons Annons

Dags att ta större ansvar för hållbar utveckling

OKQ8 ökar tillgängligheten för HVO100 för Sveriges dieselbilsägare genom ett nytt samarbete med Neste. Med anledning av det svarar Andrea Haag, hållbarhetsdirektör på OKQ8, här på frågor om OKQ8s arbete med förnybara drivmedel.

Kan du beskriva bakgrunden till att ni ökar tillgängligheten på HVO100?

– Vi har under flera års tid erbjudit HVO100 på våra stationer. Innan det nya samarbetet med Neste hade vi 108 stationer där vi erbjöd HVO100. I sommar kommer HVO100 att finnas på 130 servicestationer och efterhand på ännu fler. Samarbetet med Neste gör det möjligt att öka tillgängligheten. Vi tror att det här är ett mycket bra sätt för en befintlig dieselbilsflotta att ställa om till lägre växthusgasutsläpp. Det kräver ingen justering av motorn eller en ny bil eller en ny transportlösning. Det här riktar sig verkligen till Sveriges dieselbilsägare som vill göra ett mindre klimatavtryck genom att använda ett annat handtag vid pumpen,
säger Andrea Haag.

Andrea_Haag

– Vi saknar framförhållning i villkoren för hur vi ska komma till målen i reduktionsplikten. Det är svårnavigerat när vi fortfarande inte vet vad som kommer att gälla för 2021 och framåt, säger Andrea Haag, hållbarhetsdirektör på OKQ8. Foto: Petrus Iggström

Ni har haft HVO100 tillgängligt sedan flera år tillbaka.
Vad var det som gjorde att ni ökar tillgängligheten just nu?

– Vi har under de senaste åren skärpt vårt eget hållbarhetsarbete. Förra året formulerade vi mål att bli klimatneutrala i vår egen verksamhet till 2030 och för hela värdekedjan är målet att bli klimatneutrala till 2045. Ökad tillgänglighet för HVO100 är en del i det arbetet. Samtidigt tror vi på en palett av flera drivmedel och mobilitetslösningar.

Vi tror att det finns plats för både låginblandade drivmedel, elbilar, laddhybrider samt även biogas och E85. Vi vill hjälpa alla att ställa om efter sina förutsättningar. Det nya samarbetet är inriktat på dieselbilsägarnas förutsättningar. Vi tycker det är ett bra sätt att hjälpa till att minska utsläppen från befintlig fordonsflotta.

Hur ser efterfrågan ut på HVO100?

– Nu finns HVO100 på fler än 100 platser och vi tänker rulla ut det här över hela vårt nätverk. Vi får se hur användningen utvecklas, men många offentliga aktörer och en hel del privatbilister är intresserade av att få ner sina koldioxidutsläpp. Om fler förstår nyttan av att välja HVO100 kommer fler välja det alternativet.

Hur ser ni på hållbarhetsfrågan för HVO100. Det har diskuterats till och från om att det är svårt att ha koll på om råvaran till HVO är riktigt hållbar?

Den brännande frågan är användningen av PFAD. Det är ett fettsyradestillat som bildas som en restprodukt vid skörd av palmoljefrukter. Av det som skördas blir tre till fem procent PFAD. Utifrån det perspektivet har vi betraktat PFAD som en restprodukt som i sig själv inte kommer att driva en ökad palmoljeproduktion. Det finns andra drivkrafter som i högre utsträckning påverkar hela palmoljeindustrin.

– Vår leverantör, Neste, har arbetat mycket med att öka spårbarheten av råvarorna, för att veta från vilken plantage som frukten kommer och därmed också veta från vilken plantage som fettsyradestillaten kommer. Ju högre spårbarhet desto bättre, tycker vi. Vår huvudråvara är fortfarande animaliska fetter, men självklart vill vi ta ansvar för hela råvarubasen och även om det är en liten andel som är PFAD ställer vi krav på Neste och vill att de fortsätter att utveckla spårbarheten. Jag vet att våra andelar är spårbara idag, tidigare var spårbarheten inte lika utvecklad.

HVO100

OKQ8 kommer att ha HVO100 tillgängligt för privatbilister på cirka 200 tankställen i slutet av året.

Hur fördelar sig utsläppen från OKQ8s verksamhet?

– Sett till hela värdekedjan uppkommer ungefär 17 procent av koldioxidutsläppen uppströms i produktion och distribution av råvaror till våra depåer. Ungefär 0,3 procent av koldioxidutsläppen sker i egen drift. Omkring 83 av procent av utsläppen sker hos kunderna. Det är en stor uppgift som vi behöver jobba mer med och som är viktig för hela samhällets omställning till fossilfrihet.

Hur ser du på reduktionsplikten?

– Vi tycker att reduktionsplikten är en bra lag som ska hjälpa Sverige mot minskade koldioxidutsläpp från fordonstrafiken. Det är bra och den är långsiktig i sin ambition till 2030. Men vi saknar framförhållning i villkoren för hur vi ska komma dit. Det är svårnavigerat för oss i näringslivet, när vi i dag fortfarande inte vet vad som kommer att gälla för 2021 och framåt. Långsiktigheten finns, men framförhållningen för villkoren den närmaste tiden behöver kommuniceras så att vi hinner leverera mot de kraven. Vi behöver tid på oss för att kunna ställa om till andra nivåer av kvotplikten.

Vill ni kunna öka takten i att leverera drivmedel med bra klimatprestanda?

– Det viktiga för oss och för samhället är att minska CO2-utsläppen, från transportsektorn och på andra håll. Diesel och bensin har idag olika förutsättningar att bibehålla standardernas krav vid tillsats av förnybart, och det är viktigt att utvecklingen går i takt och att det finns en nära dialog mellan drivmedelstillverkare, bilindustrin och det offentliga.

Men att öka inblandningen av etanol till tio procent borde vara enkelt?

– Dels behöver drivmedelsstandarderna efterlevas vid inblandning av förnybart, och dels ska utrustningen på stationerna klara den blandningen. Då krävs bland annat rätt ytskikt i cisternerna, och i dagsläget finns inte motsvarande hinder på dieselsidan, där det i högre grad går att tillsätta fossilfria komponenter.

Vi på OKQ8 anser att vi ska ha samma reduktionsplikt för alla drivmedel. Vi tycker inte att man ska hålla isär bensin och diesel. Det viktiga för oss är att vi sänker koldioxidutsläppen. Med en gemensam reduktionsplikt kan vi jobba med alla drivmedel för att uppnå den totala kvoten. Vi anser att även höginblandade drivmedel borde räknas in i kvotplikten, eftersom det kommer konsumenten bäst tillhanda.

Är det bra att ha en ökningstakt som är jämn över
perioden fram till 2030 så att inte allt sker de sista åren?

– Det är jag inte säker på. Det kan vara bättre att det går i vågor, där vi är lite försiktigare i början för att kunna få med alla på omställningen. Sedan kommer det en lite högre ökningstakt runt 2025. Det är inte en linjär utveckling utan förmodligen kommer den att bli långsammare åren innan 2030.

Vad hoppas du på närmast?

– Jag hoppas verkligen att omstarten som kommer efter coronaperioden blir hållbar. Jag skulle önska att hållbarhetsperspektivet var en kollektiv ambition och något som vi kan komma vidare med över bransch- och konkurrentgränser. Det känns som att vi har chansen nu och det skulle vara så härligt att ha fått vara del av en sådan transformation. Det känns som om läget för hållbar utveckling är ett helt annat nu än bara jämfört med i början av året. Låt oss ta ansvar och göra det här på rätt sätt, avslutar Andrea Haag.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 3 som finns att läsa som e-tidning här.

Vi använder oss av cookies. Läs mer