Annons Annons
Annons Annons

Per-Arne Karlsson, St1: Med höga krav i reduktionsplikten och en miljömiljon för E85 kan Sverige klara miljömålen

Reduktionsplikten är ett bra styrmedel men det behövs en särskild satsning på E85 i Sverige för att ha en möjlighet att komma i närheten av de uppställda klimatmålen för transportsektorn, menar Per-Arne Karlsson, chef för förnybar energi på St1 Sverige.

Reduktionsplikten leder till ökade krav på att minska koldioxidutsläppen från drivmedel.

– Det är förhållandevis lätt att ersätta diesel med HVO. För bensinen är det lite svårare och just därför vill vi vill fortsätta med separata pooler för diesel och bensin. Det går att utveckla produktionen av biobensin som kan ersätta fossil bensin. Om bensin och diesel hamnar i en och samma pool blir det så enkelt att uppfylla plikten med förnybar diesel att bensinen ”glöms bort”, säger Per-Arne Karlsson.

Per-Arne Karlsson

Per-Arne Karlsson, chef för förnybar energi på St1 Sverige, menar att reduktionsplikten är bra för att ersätta fossilt med förnybart i diesel och bensin. Han vill se en satsning på E85 för att öka chansen att klara miljömålen till 2030.

Sätt fart på E85-marknaden

När det gäller E85-marknaden vill St1 försöka få fart på den igen av flera skäl.

– Dels är det en lågt hängande frukt för att kunna nå klimatmålen till 2030. Dels finns redan en infrastruktur med tankstationer och en produkt som fungerar. Ford har börjat titta på att sälja nya E85-bilar och fler tillverkare kanske följer efter. Dels har vi i Sverige redan 220 000 E85-bilar i drift och vi ser nu ett förslag på ett konverteringsbidrag för att befintliga bensinbilar ska kunna byta till E85.

Miljömiljonen

– Jag kallar denna möjlighet att minska utsläppen för miljömiljonen. Vi borde inom några år kunna ha en miljon bilar i Sverige som går på E85. Vi tillverkar ungefär 250 000 ton etanol i Sverige i dag och skulle kunna öka tillverkningen till en miljon ton ganska enkelt om marknad fanns. Sverige har ett bra jordbruk och vi kan visa att vi inte har en konflikt mellan grödor och biodrivmedel. Vi bedriver sedan länge ett växeljordbruk för att inte utarma jorden. Vissa grödor under vissa år skulle kunna vara lämpliga för produktion av biodrivmedel, menar Per-Arne Karlsson och fortsätter.

Genom att konvertera personbilar och använda de E85-bilar som finns kan en miljon bilar tankas med E85. Då kan vi producera en miljon ton etanol och minska utsläppen av koldioxid med en miljon ton av de tio miljoner ton som personbilstransporterna bidrar med i dag. Det är ganska häftigt och det är en lågt hängande frukt, säger Per-Arne Karlsson.

Priset är viktigt

– Miljömiljonen kommer att hjälpa oss att nå 2030-målen, det kommer att ge oss arbetsro med att ta fram andra ännu bättre lösningar som kanske kommer längre fram. Men E85 finns här och nu, mitt framför näsan på oss. Det som är viktigt är att priset för E85 för konsumenten är attraktivt. Om vi får till en intressant prisbild kommer de E85-bilar som finns att tankas med E85 och många bensinbilar kommer att börja konverteras från bensin till E85.

Skattebefrielsen behöver ersättas

Men skattebefrielsen för höginblandade biodrivmedel kommer troligen att tas bort från den första januari 2021.

– Om skattebefrielsen försvinner behöver vi se över skattesystemet. En idé är att sänka momsen på höginblandade drivmedel. Sverige kan också se närmare på den lösning som fungerar i Frankrike, analysera artikel 16A i Energiskattedirektivet, för om möjligt den vägen komma ner till miniminivån på beskattningen som kanske är 3,5 kronor istället för 6,0 kronor per liter. Vi skulle kunna nå ett pris då E85 blir billigare än vanlig bensin, som gör det attraktivt för ägarna av någon av de 2,5 miljoner bensinbilar som finns i Sverige att använda E85. I Frankrike ligger E85 på 7,5 till 8,0 kronor medan priset i Sverige ligger på cirka 13,0 kronor, säger Per Arne Karlsson.

Närmare målet

– Att nå 70-procentmålet tror jag blir tufft. Men genom att göra mer med E85 skulle vi kunna komma i närheten av de uppställda målen, avslutar Per-Arne Karlsson.


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 6-2019 som finns att läsa som e-tidning här

Vi använder oss av cookies. Läs mer