Annons Annons
Annons Annons

Preem siktar på grön produktion av biodrivmedel med hållbar råvara

Preem har som mål att på 15 år mer än tiodubbla produktionen av biodrivmedel för den svenska marknaden, från dagens 200 000 ton per år till 2 500 000 ton 2030. Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem, svarar på några frågor om vad som krävs för att det ska bli verklighet.

Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem.

Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem.

Hur ser du på möjligheten att nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030?

– Vi ser stora möjligheter att utöka andelen förnybart på marknaden. Det handlar dels om att minska konsumtionen, men också om ökad elektrifiering kombinerat med mer biodrivmedel. Vi har en förhoppning om att biodrivmedlen ska användas där de passar bäst, så att vi får en bra mix av biodrivmedel, där hållbar HVO, etanol, biogas, andra biodrivmedel och el kan fungera tillsammans, säger Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem.

Tycker du att utvecklingen går åt det hållet i dag?

– Det som vi, och hela branschen, fortfarande efterfrågar är de långsiktiga spelreglerna som inte styrs av överkompensationsregler eller något annat som gör det svårt att planera för produktion och försäljning av biodrivmedel. Med till exempel en ambitiös kvotplikt vet alla vad som gäller framöver. Som det är nu, när vi vet ungefär vad som gäller, kanske fram till 2018, är det svårt att göra de investeringar som behövs i produktionsanläggningar. I dagens regelverk saknas även en styrning mot hög klimatnytta, i dag sker styrningen bara mot hög volym. Vi vill se att det blir en styrning mot hög klimatnytta, som till exempel i Tyskland och Finland, säger Helene Samuelsson.

Vad har Preem för mål till 2030?

– Preem har som mål att tillverka ungefär 25 TWh biodrivmedel 2030. Det motsvarar omkring 2 500 000 ton biodrivmedel jämfört med dagens produktion på 200 000 ton per år. Målet motsvarar den volym drivmedel som Preem idag säljer på den svenska marknaden. Produktionen 2030 kan komma att säljas på den svenska marknaden eller gå på export. Det beror helt på hur spelregler utformas och på vilken efterfrågan som finns. Vi ser att detta kan bli verklighet med rätt spelregler, men det är en stor utmaning. Vi väljer till exempel bort råvaror som inte är hållbara, som palmolja och PFAD, en restprodukt vid palmoljetillverkningen. Vi fokuserar istället på hållbara råvaror som restprodukter från den svenska skogen, tallolja, lignin med mera. Det är viktigt att inte ersätta ett miljöproblem med ett annat, utan att vara väldigt mån om vilka råvaror som används. De råvarorna som i dag ingår i Preems HVO är tallolja, slakteriavfall och till viss del också raps. Men vi undersöker flera andra källor framöver.

Hur ser ni på palmolja som råvara. Det finns en del palmolja som används i Sverige?

– Ja, tyvärr. Men vi använder ingen palmolja och ingen PFAD. Vi ser att det pågår en väldigt stor debatt i Norge kring palmolja och PFAD. Även i Sverige finns en stark opinion mot palmolja på grund av miljökonsekvenser av produktionen. Problemet med att det kommer in ohållbara råvaror är att det spiller över på alla förnybara biodrivmedel. Det blir lätt att alla dras över en kam.

Varför kommer drivmedel baserade på palmolja till Sverige?

– Drivmedel baserade på råvaror som palmolja och PFAD kommer in för att de är billiga råvaror. De billiga råvarorna, som inte är lika hållbara eller har andra negativa miljökonsekvenser, riskerar att konkurrera ut de hållbara råvarorna. Det är ett en utmaning när det gäller biodrivmedel. Det gäller att vi får styrsystem som styr mot hållbara råvaror med bra klimatnytta. Jag hoppas verkligen att kommande styrsystem tar hänsyn till både klimatnyttan i råvaran som används, men också hållbarheten, det vill säga hur och var de är producerade. Samtidigt har kunderna ett ansvar att ställa krav på att de produkter som upphandlas är baserade på hållbar råvara.

Det finns ingen ordentlig ursprungsmärkning i dagens system?

– Nej, men det som företagen i branschen gör är att rapportera in till Energimyndigheten vilka råvaror som används och vilka länder de kommer ifrån. De råvaror som har ursprung i framförallt Indonesien eller Malaysia är palmolja eller PFAD.

Kommer Preem att investera i ny produktionskapacitet?

– Ja, vi har stora ambitioner. I dag tillverkar vi w200 000 ton förnybar HVO. Men vi tittar på en möjlig investeringsplan för att kunna tillverka 2 500 000 ton förnybart biodrivmedel 2030. Det är mer än tio gånger mer än i dag. Men om vi klarar målet beror på hur de långsiktiga spelreglerna kommer att se ut.

Vi bygger ut den nuvarande tillverkningen av biodrivmedel på våra olika raffinaderier. De tekniska frågorna handlar om hur vi kan bygga ut och anpassa raffinaderierna på bästa sätt för nya råvaror, och använda dessa för grön produktion. Olika råvaror har olika tekniska utmaningar beroende på hur molekylerna behöver byggas om och vilka föroreningar som måste tas bort för att få riktigt bra gröna diesel- och bensinmolekyler.

Räcker råvaran till för att göra det ni vill göra?

– Det handlar om att använda nya tekniker och nya råvaror. Vi tittar på lignin, en produkt från massabruken, som finns i mycket större volymer än till exempel tallolja. Vi tittar även på slakteriavfall, fetter, restaurangavfall, sågspån och grot. Möjligheterna och utmaningar är många, när det gäller teknisk utveckling, men vi tror absolut att det går att lösa.

Vad kommer att hända under 2016?

– Vi gjorde en investering, klar i oktober 2015, som fördubblade vår produktionskapacitet av biodrivmedel på raffinaderiet i Göteborg och som också förbättrade drivmedlets vinteregenskaper. Under 2016 håller vi på med forskning och utveckling där vi undersöker nya råvaror. Bland annat har vi ett forskningsprojekt tillsammans med Ragn-Sells för att göra förnybar diesel på avfall från restauranger, säger Helen Samuelsson. 


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 2-2016

Vi använder oss av cookies. Läs mer