Annons Annons
Annons Annons

Sekab startar förstudie för stor anläggning i Sverige

Sekab undersöker möjligheten att bygga en produktionsanläggning för gröna kemikalier i kommersiell skala i Sverige. Förstudien ska vara klar hösten 2022, därefter kan ett investeringsbeslut fattas. Monica Normark, teknisk chef (CTO) på Sekab kommenterar här företagets beslut att starta en förstudie.

Monica Normark

Sekabs planer på att bygga en produktionsanläggning för gröna kemikalier inklusive biodrivmedel passar in i European Green Deal, menar Monica Normark, teknisk chef på Sekab. Foto: Ludwig Arnlund

En ökande efterfrågan på gröna kemikalier gör att Sekab ser en möjlighet att bidra till minskad klimatpåverkan genom att kommersialisera sin egenutvecklade teknik kallad CelluAPP. I en förstudie ska Sekab utreda förutsättningarna att bygga en kommersiell produktionsanläggning i Sverige och göra gröna kemikalier av restprodukter från skogen. Den demonstrationsanläggning som Sekab drivit i många år har processat två ton torr biomassa per dag, en kommersiell anläggning skulle kunna förädla 800 ton biomassa per dag. Sekabs teknik CelluAPP använder restprodukter från skogen, som sågspån, och förädlar till gröna råvaror som skogssocker, etanol och lignin. De kan i sin tur bli produkter som bidrar till minskad klimatpåverkan, till exempel biodrivmedel, asfalt och läkemedel.

Större volymer efterfrågas

– Vi känner att vi har en teknik och ett koncept och vi ser att det behöver komma fram större volymer avancerad etanol från skogliga råvaror. De volymerna produceras inte idag i Sverige. Beslutet att starta en förstudie har nog också påverkats av erfarenheter från pandemin, där Sekab varit snabba att ställa om till produktion av handsprit när det behövdes. Det gjorde att vi började studera logistikkedjorna kring Sveriges import av konventionell etanol, säger Monica Normark.

Hög kompetens i Örnsköldsvik

– En annan faktor som spelar in är att det finns en hög kompetens lokalt och ett utbyte med andra organisationer och företag. RISE satsar på ett kompetenscenter för bioekonomi, Liquid Wind har aviserat att de vill investera tillsammans med Övik Energi för att producera vätgas. Här finns också aktiviteter inom biogas, säger Monica Normark.

Tydligare fokus

– Sekab har jobbat med dessa frågor under många år och vet att det finns massor av häftiga processer, men vi kan inte vara ”all over the place”. Vi kan inte kan göra allt på en gång utan behöver fokusera och försöka skapa en möjlighet för nya produkter på en framtida marknad. Vi ska försöka lägga pussel med olika partners för att få till ett projekt med hög innovationshöjd och det är förstås alltid en högre risk än med redan beprövad teknik. Men vi ser det också som att risken är minst lika stor att inte göra detta.

Vi har en trygghet i att tekniken är solid och i att en redan stor efterfrågan på gröna produkter kommer att öka när samhället måste öka takten i omställningen från ändligt kolflöde till ett cirkulärt kolflöde. Här kan skogen och skogliga rester svara för en del men inte allt, säger Monica Normark.

Värde på marknaden

– Om vi tittar på marknaden ser vi att det område som betalar mest för etanolen är låginblandning i bensin. Det finns därför ett värde i att säkra etanolvolymer. Det finns också mervärden i den här anläggningen i form av produkter som lignin, biogas och koldioxid som bildas i processen och kan användas som råvaror till gröna produkter. Det handlar om att få ut så mycket värde som möjligt av den granskog som växer. Det kan finnas andra applikationer som är bättre än att använda produkten som drivmedel i en motor på sikt. Vi måste ha ett kommersiellt perspektiv och se till vad marknaden är villig att betala för olika produkter, säger Monica Normark.

Samarbetsprojekt

Just nu är det Sekab som driver förstudien. Men företaget har tidigare offentliggjort ett samarbete med den indiska projekt-utvecklaren Praj.

För att förverkliga en kommersiell anläggning kommer våra IP-lösningar (patenterade lösningar) att implementeras tillsammans med andras IP-lösningar. Praj har erfarenhet av att bygga upp stora anläggningar, vilket är den erfarenhet vi behöver. En viktig roll för mig blir att sätta ihop ett bra team med aktörer från olika håll, säger Monica Normark.

En röd tråd

Förstudien ska ge ett underlag för att kunna fatta ett investeringsbeslut under 2022. Sekab satsar en del egna pengar men har även sökt pengar från European Innovation Fund för finansiering av förstudien.

– Vi tycker vårt projekt passar in under European Green Deal och vi ser att det finns en röd tråd i vårt tidigare utvecklingsarbete som har lett fram till att vi är mogna för nästa steg. Vi har varit lyckosamma med att få utvecklingsstöd via EU:s forskningsprogram Horizon 2020 som har gjort det möjligt för oss att utveckla tekniken. Nu är vi färdiga i demoskalan och går till en kommersiell skala. Det innebär en stor uppskalning av tekniken. Det är därför vi jobbar med Praj och vi kommer troligen att jobba med konsult-företag, vi sitter inte själv på alla lösningar, säger Monica Normark.

Finansiering

European Innovation Fund är inriktad på investeringsstöd i olika sektorer som till exempel CCS och andra projekt inom bioekonomi. Projekten bedöms efter förväntad växthusgasreduktion i förhållande till investerat belopp. I urvalet
bedöms bland annat teknisk mognad och innovationshöjd. European Innovation
Fund försöker hitta teknik och produktions-anläggningar som kan mångfaldigas.

Förstudien för den stora kommersiella anläggning som Sekab siktar på att bygga kan komma att kosta 50–80 miljoner kronor. Därefter kommer den dyraste fasen, när anläggningen ska byggas. Investeringen är i storleksordningen tre miljarder kronor.

European Innovation Fund kan stötta ett projekt under tre till fyra år fram till ”financial closure”. En viss andel av förstudiekostnaderna finansieras med stöd och sedan kommer den stora potten med stöd när anläggningen är igång och varje år kan bevisa att den producerar enligt en plan. Sekab ska nu ta fram ett så bra under-lag som möjligt fram till 2022, säger Monica Normark.

Hög teknisk mognad

Sekab bedömer att CelluAPP-tekniken ligger på ungefär en åtta, på en skala från ett till tio, när det gäller ”TRL – technical readyness level”.

– Det innebär att vi är redo för nästa steg, men vi har en bit kvar till tio, som är högsta nivån, då det bara är att rulla ut nya anläggningar. Praj kommer att bidra med sin långa erfarenhet av att integrera och optimera anläggningar så effektivt som möjligt med avseende på bland annat användning av energi, vatten och alla andra flöden i en processanläggning, säger Monica Normark

Satsar också själva

Sekab är sedan tidigare potentiell teknik-leverantör till två liknande projekt som utvecklas i Finland.

Nordfuel-projektet har gått framåt med klartecken för miljötillstånd och för Bioenergo-projektet förs diskussioner på ett positivt sätt, säger Monica Normark och fortsätter.

– Att vi nu går ut med vårt egna förstudieprojekt ska ses som en positiv signal. Vi ber inte bara andra att investera i vår CelluAPP-teknik utan nu satsar vi själva pengar för att försöka komma ut med nya produkter på nya marknader.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 6 – 2020. Alla e-tidningar hittar du här

Vi använder oss av cookies. Läs mer