Annons Annons
Annons Annons

Tio faktorer som gett stora kvalitetsbrister i statistik för biodrivmedel

Efter att metoden för att samla in statistik om drivmedelsleveranser gjordes om från den första januari 2018 har det visat sig att det finns stora brister i statistikens kvalitet. Både Energimyndigheten som är ansvarig för statistiken och SCB som tar fram den avråder från att använda statistiken för att dra några slutsatser eller som underlag för beslut. SCB och Energimyndigheten utvärderar nu processen för att se vad som kan förbättras.

Vad beror det på att två myndigheter avråder från att använda statistiken för drivmedelsleveranser och varför är det så svårt att får fram en statistik med tillräcklig kvalitet som går att använda som beslutsunderlag?

graph

Varning – Använd inte statistiken för att jämföra drivmedelsleveranser mellan olika år.

För några år sedan gjorde SCB om metoden för att samla in statistik för drivmedelsleveranser i Sverige. Den nya metoden infördes från och med den första januari 2018. Viktor Ahlberg, på SCB, har jobbat med statistiken sedan mitten av 2018. När Bioenergi kontaktade honom för att fråga om biodrivmedelsstatistiken gav han en utförlig beskrivning till varför det är svårt att få fram statistik över drivmedelsleveranserna och varför vi inte bör jämföra perioden för 2017 med 2018 samt varför statistik för 2018 och 2019 endast bör användas med stor försiktighet.

1. Ändrade definitioner

För det första har definitionerna ändrats. Innan första januari 2018 räknades alla drivmedelsleveranser som inte specificerades inom en särskild sektor som användning inom vägtrafik.

Det var så statistiken togs fram, om vi inte visste var volymen användes antogs den användas inom vägtrafik. När SCB byggde om metoden ändrades det till att bara volymer som uttryckligen går till vägtrafik ska räknas som levererat till väg.

2. Användning av SNI-koder

För det andra infördes användning av SNI-koder, branschkoder. Om leveranserna går till användning inom en specificerad bransch anses volymerna gå till vägtrafik, annars inte. Dessa båda ändrade definitioner gör att det blir problem med att jämföra leveranser före och efter 2018, man får ha med en brasklapp om en sådan jämförelse görs, säger Viktor Ahlberg.

Metoden att redovisa leveranser till SNI-koder gör att vissa volymer som går till arbetsmaskiner kan räknas som leverans till vägtrafik.

– Definitioner inom bränslestatistiken är att om volymen är levererad till en mack anser vi att volymen är ute på marknaden, även om den ligger i tankar vid pumparna. Vi vet inte om delar av den volymen till slut levereras till arbetsmaskiner som per definition inte räknas som vägtrafik. Här är en svaghet i statistiken, vi klarar inte av att göra den distinktionen, säger Viktor Ahlberg.

3. Diesel och EO1 slogs ihop

För det tredje infördes förändringen att från och med 2018 har diesel och eldningsolja slagits ihop i en och samma post. Dessa bränslen redovisas återigen separat sedan januari 2020.

Men eldningsolja används inte i vägtrafik och denna ändring borde inte göra någon skillnad, enligt Viktor Ahlberg.

4. Annorlunda ram (register)

För det fjärde började en något annorlunda ram (register) användas från 2018. I ett dokument som kallas Kvalitetsdeklaration 2018 och finns på SCBs webbplats är ändringarna sammanfattade av Viktor Ahlberg.

– I slutet av dokumentet finns ett kapitel med titeln Jämförbarhet över tid. Där skriver jag uttryckligen att tidsseriebrottet 2018 gör att jämförelser med 2017 bör ske med stor försiktighet, säger Viktor Ahlberg.

5. Tre rörliga komponenter samtidigt

För det femte genomfördes förändringar i skattelagstiftningen under 2018 och reduktionsplikten infördes vid halvårsskiftet 2018.

– Svårigheten är att vi har tre rörliga komponenter samtidigt. Dels en ny blankett med ändrade definitioner, dels en ändrad skattelagstiftning och dels införandet av reduktionsplikten. Dessa tre rörliga komponenter gör att jag inte vet vad en förändring i volym beror på. Reduktionsplikten kom vid halvårsskiftet 2018. Jag kan se förändringar i inkomna företagsuppgifter under den tiden. Jag ser ett beteende innan reduktionsplikten kom och ett annat beteende efter, säger Viktor Ahlberg.

6. Mer komplex marknad

Tidningen Bioenergi har en ambition att publicera statistiken för biodrivmedel för att visa på den utveckling och de förändringar som sker.

– Men det kan vara riskabelt att dra några tydliga slutsatser av statistiken, menar Viktor Ahlberg och beskriver att marknaden har blivit mer komplex. Den sjätte faktorn som tillkommit är att marknaden har blivit mer komplicerad de senaste åren. Det har blivit vanligare att företag lånar volymer av varandra. Frågan är vem som egentligen levererar ut på marknaden. Hur ska vi räkna om ett företag hämtar en volym från ett annat företags cistern och levererar ut den volymen, vem ska bokföra att det kommer ut på marknaden, säger Viktor Ahlberg som exempel.

– Det finns andra metoder för att får fram statistik som till exempel att göra modellskattningar eller att utgå från registrerade fordon, men det blir svårt att få till på ett bra sätt säger Viktor Ahlberg som förstår att beskrivningen av alla svårigheterna med statistikinsamling inte är det roligaste att höra.

Det blir ofta krångligt, men jag brukar vilja berätta varför det är så svårt att säga något om någonting, det är bra att veta vad det är som ligger bakom situationen, säger han.

7. Ökad samprocessning

Bioenergi har jämfört statistiken för leveranser av ren FAME första kvartalet 2019 med första kvartalet 2020 och noterar att leveranserna ska ha minskat med ungefär 25 procent, enligt SCB. Den största leverantören på marknaden känner dock inte alls igen dessa siffror utan ser små förändringar på ensiffriga procenttal. Viktor Ahlberg medger att det finns en okänd faktor som ställer till det.

Innan reduktionsplikten infördes fanns en relativt tydlig statistik för användning av ren HVO och FAME samt inblandning av HVO och FAME.

– Efter reduktionsplikten ser vi ett annat mönster med en mycket mer volatil marknad. En kvalificerad gissning är att leverantörerna som behöver uppfylla reduktionsplikten snabbt anpassar leveransvolymen beroende på om det är lönsamt att göra på det ena eller andra sättet. Dessutom har vi en okänd faktor. Jag vet att den finns, men den är okänd i sin storlek. Vi ser en utveckling inom olje- och raffinaderibranschen mot en ökad samprocessning. Det innebär att raffinaderier tar in bioprodukter tidigare i processen. De använder bioprodukter mer som en insatsvara likt råolja. Traditionellt har produkterna processats var för sig och sedan blandats på slutet. Men många raffinaderier går bort från detta produktionssätt, säger Viktor Ahlberg.

Osäkerhet för hela biodrivmedelsområdet

Konsekvensen blir de dubbla budskap när en av de största leverantörerna av ren FAME menar att minskningen första kvartalet 2020 handlar om enstaka procent, medan SCB redovisar en minskning på 25 procent.

– Det kan ha att göra med den ökade samprocessningen som görs i raffinaderierna. Samprocessning är något som man inte riktigt förstod när modellen för statistikinsamling byggdes om. Man tog inte höjd för den här typen av produktion. Frågan är var tar de här volymerna vägen? Jag får inte in volymerna i rätt kategori idag, men var hamnar de? Svaret är att det är lite olika och att det inte är något som är rätt eller fel, eftersom vi inte har en blankett som är anpassad efter verkligheten hos företagen. Det gör att det ligger en osäkerhetskälla på hela bioområdet, säger Viktor Ahlberg.

8. Användning av gamla definitioner

Insamling av underlag till statistiken på företagen kan vara en komplex och omfattande uppgift. Här hittar vi den åttonde faktorn, fortsatt användning av gamla definitioner under 2018 och halva 2019.

– Oftast tar företagen fram en modell för insamling av data, i många fall från skilda delar av företaget. Data sammanställs sedan till en rapport som skickas in till mig. Det gör att uppdateringen som gjordes 2018 har blivit utmanande för företagen, det gäller att förstå vad SCB vill ha, hur nya definitioner ska tolkas, hur ett antal olika sorters bränslen hos företaget ska sammanställas till en produkt, till exempel det som SCB kallar FAME, men som kan ha ett antal olika namn på företaget.

Vi har upptäckt att under 2018 och fram till mitten av 2019 var det många som fortsatte använda gamla definitioner.

9. Reviderade data för hela 2019

Nu kommer vi till den nionde faktorn som påverkar kvalitén i statistiken.

– I början av 2020 fick jag in nya uppgifter från ett företag som reviderade hela 2019. Jag har inte uppdaterad 2019 års uppgifter ännu på webben, eftersom att vi avvaktar och ser om vi får in ytterligare några revideringar. Jag vet inte hur revideringarna kommer att slå fullt ut, säger Viktor.

10. Kontrollfunktionen togs bort

Den tionde faktorn som försvårar är att en kontrollfunktion togs bort vid omgörningen.

  Innan 2018 hade SCB en kontroll på marknaden genom att SCB checkade mottagna och levererade volymer mellan företagen. Företagen fick specificera från vilka de hade tagit emot och till vilka de hade levererat. Då fick vi en bild av var det fanns diskrepanser i statistiken. Den här kontrollfunktionen togs bort 2018 när man byggde om. Det innebär att jag inte hade något verktyg för att kontrollera vart volymerna tog vägen. Vi återinförde checken den första januari 2020 just för att vi behöver ha den kontrollen för att kvalitetssäkra statistiken.

Vad händer nu?

Den komplexa drivmedelsmarknaden är svårfångad i statistiken.

Generellt kan vi se att 2018 års omläggning underskattade komplexiteten. Vi kan konstatera att det finns kvalitetsbrister i statistiken och att det är därför det inte går att jämföra mellan olika år. Energimyndigheten skriver också på sin hemsida rakt ut att det är kvalitetsbrister i statistiken.

– Tillsammans med Energimyndigheten utvärderar vi nu statistikprojektet för komma fram till i vilka delar vi hittat rätt, vilka problem vi har löst och vilka som återstår. Sedan får Energimyndigheten bestämma vad som blir nästa steg, det är de som är ansvariga för statistiken, säger Viktor Ahlberg.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 3 som finns att läsa som e-tidning här.

Vi använder oss av cookies. Läs mer