I Västernorrlands län betalar sysselsatta inom skogsnäringen 9 procent av kommunal- och landstingsskatterna. I Eksjö kommun är motsvarande siffra 18 procent. Branschorganisationen Skogsindustrierna kan genom ett delvis nytt och framförallt mer rättvisande sätt att räkna på offentlig statistik visa på skogsnäringens betydelse för finansieringen av välfärden.
– Plötsligt blir det tydligt vilken stor betydelse landets sågverk, massa- och pappersbruk och andra industrier baserade på skogsråvara har för välfärden i en stor del av Sverige, säger Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna.
Skogsindustrierna har i en färsk analys använt en beräkningsmodell som visar hur många offentliganställda som skogsnäringen finansierar. Genom att dela summan kommunal- och landstingsskatt som direkt och indirekt sysselsatta* personer inom skogsnäringen betalar in med den genomsnittliga lönekostnaden för en offentliganställd, tydliggörs skogsnäringens samhällsekonomiska bidrag och betydelse för välfärden på regional nivå. Analysen baserar sig på statistik från år 2015 från Sveriges samtliga län. Västernorrland och Norrbotten sticker ut i undersökningen. Här kommer var nionde skattekrona från sysselsatta i skogsnäringen, som i statistiken innefattar både skogsbruk och skogsindustri.
Skogsnäringens betydelse för liv och välfärd
Skogsindustrierna har också valt att titta närmare på fem kommuner i olika delar av landet. Avesta, Kramfors, Piteå, Mönsterås och Eksjö har undersökts på samma sätt som länen. Bland kommunerna sticker Eksjö och Kramfors ut. Där står sysselsatta inom skogsnäringen för 18 respektive 16 procent av den inbetalda kommunalskatten. (Läs hela undersökningen)
Normalt talas det endast om en närings betydelse på nationell nivå – i skogsnäringens fall nämns till exempel siffror som 120 000 personer direkt och indirekt sysselsatta och exportvärden för 132 miljarder kronor. Skogsindustriernas undersökning synliggör för första gången en stark skogsnärings betydelse för människors liv och välfärd runt om i landet.
* Med direkt sysselsatta avses personer som arbetar längt ut i produktionen, t ex med massa, papper, trävaror, snickerier, trähus etc. Men indirekt sysselsatta avses de vars insatser är nödvändiga för denna produktion, som t ex leverantörer av skogsråvara och av utrustning till bruk och sågverk, transportörer, städpersonal, personer som jobbar med underhåll, tjänstemän och IT-konsulter.