Annons Annons
Annons Annons

Så kan SCA producera biodrivmedel som räcker till inrikesflyget – om behovet finns

SCA har som målsättning att producera 260 000 kubikmeter biodrivmedel per år. Det är lika mycket som inrikesflyget använde 2018. Arbetet med att förverkliga målet är inriktat på tre parallella huvudspår. Anders Edling Hultgren, chef bioraffinaderi på SCA, förklarar hur planerna ser ut.

Det första huvudspåret är inriktat på att producera biodrivmedel i samarbete med St1 med tallolja som råvara. Det andra spåret går ut på att ta fram biodrivmedel från svartlut via en egenutvecklad process och i det tredje spåret tänker SCA använda fast biomassa som sågspån och bark för att göra biodrivmedel.
– Det är de tre huvudprojekt som vi tror ligger hyfsat nära i tiden, säger Anders Edling Hultgren.

SCA

SCA har sökt miljötillstånd för att bygga ett bioraffinaderi med två linjer vid Östrands massafabrik. Byggfasen beräknas ta 3,5 år och till det kommer tiden för miljötillstånd och förprojektering, totalt omkring 5,5 år från början av 2019. Fotomontage: SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR AB

Flexibilitet viktig

Flera gånger under intervjun återkommer Anders Edling Hultgren till att SCA har en övergripande tanke, med det utvecklingsarbete som pågår, om att skapa en flexibilitet på produktsidan. Det gäller att bygga lösningar som inte är låsta vid en produkt som inte efterfrågas om 10–20 år. SCA planerar för att bygga anläggningar som ska köras under lång tid och det är viktigt att kunna anpassa verksamheten om förutsättningarna ändras.

Samarbete med St1

Samarbetet med St1 handlar dels om att designa en destillationsanläggning som ska byggas vid raffinaderiet i Göteborg. SCA kommer att vara en av flera leverantörer av råtallolja.

– Vi kommer också att köpa råtallolja från andra massabruk för att destillera och förädlade vid St1:s raffinaderi i Göteborg till HVO, förnybar bensin och biojetbränsle. Vi tror att det kan bli Sveriges första kommersiella anläggning som gör förnybart flygbränsle baserat på 100 procent tallolja, säger Anders Edling Hultgren. Produktionskapaciteten i det gemensamma projektet är ungefär 100 000 kubikmeter biodrivmedel. SCA kommer att leverera mindre än hälften av den råvara som behövs, resterande råvara kommer att levereras av andra massabruk.

Anders Edling Hultgren

Anders Edling Hultgren är chef för bioraffinaderi vid SCA. Det långsiktiga målet är att i tre projekt producera
260 000 kubikmeter biodrivmedel. Foto: Per-Anders Sjöquist

St1 kommer dessutom att investera i en separat process för att kunna förädla andra vegetabiliska oljor och på egen hand producera ytterligare 100 000 kubikmeter 100 procent förnybara biodrivmedel. Den totala produktionen i St1:s raffinaderi är tänkt att bli 200 000 kubikmeter biodrivmedel.

Produktion om två år

SCA och St1 har gjort en förstudie och planerar att fortsätta tillsammans med projektet.

Vi hoppas att kunna jobba vidare tillsammans mot ett investeringsbeslut. Men vi reserverar oss för att det är en viss osäkerhet kring tidplanen, säger Anders Edling Hultgren.

Två produktionslinjer i Östrand

Det andra och det tredje huvudspåret planeras att byggas vid Östrands massabruk i Timrå. SCA förbereder två produktionslinjer för biodrivmedel. Detaljplanen för området vann laga kraft vid årsskiftet och en ansökan om miljötillstånd skickades in första kvartalet 2019. Det är ett omfattande ärende eftersom det utöver bioraffinaderiet innehåller delar som gäller vattenverksamhet och frågor kring risk och säkerhet.

– Vår förhoppning är att miljötillståndet kan vinna laga kraft nästa år. Ärendet ligger just nu hos Mark- och miljödomstolen i Östersund. Förutsatt att vi får rimliga villkor, som möjliggör att bioraffinaderiet kan realiseras, kommer vi att kunna gå vidare i projektet och starta förprojektfasen. Efter att ett tillstånd vunnit laga kraft, och förprojekt har startat kommer vi att jobba vidare mot investeringsbeslut och slutligen storskalig produktion av kolväten. Det kan ta ett par år att få den nya marken byggbar eftersom vi planerar att bygga land ut i vatten för att skapa ny mark att bygga på. Efter det kommer byggfasen för själva bioraffinaderiet, säger Anders Edling Hultgren.

Svartlut, lignin, sågspån och bark

En produktionslinje planeras vara baserad på sågspån och bark. Den andra blir baserad på svartlut eller lignin. Det är i dag inte klart vilken linje som kommer att byggas först. Den process som är baserad på svartlut baseras på en teknik som SCA utvecklar på egen hand, medan processen för sågspån och bark baseras på ett samarbete med ett företag som utvecklat denna process.

– Men vi är inte bundna till en viss processleverantör, utan vi vill hålla öppet för olika tekniker. Det finns ganska många teknologier runt om i världen inom vidareför-ädling av sågspån och annan fast biomassa. Vi ska välja den process som vi bedömer ligger nära kommersialisering och ger bra produkter och utbyte, säger Anders Edling Hultgren.

I fallet med svartlut eller lignin finns det ingen i världen som har en process som är nära kommersiell fas och som SCA tror kan ge bra utbyte och lönsamhet.

– Därför valde vi att på egen hand utveckla och testa en process i labbskala för att se om vi skulle kunna göra någon form av olja från svartlut. Sedan testade vi processen även i lite större pilotskala. Den anläggningen har gått i två år och det ser bra ut, säger Anders Edling Hultgren.

Förbättrad lönsamhet

SCA har även studerat tekniker för svartlut som utvecklats i Sverige, till exempel av Chemrec, SunCarbon och Renfuel.

Vi vill vara en av dem som jobbar med utveckling inom detta område. Men det är inget problem för SCA om någon annan hinner före och gör en process som vi tror mer på än vår egen, då kan vi använda den. Huvudanledningen för oss att utveckla en process är att vi vill göra en produkt från lignin eller svartlut och skapa en fördel för massabruken genom att producera biodrivmedel och/eller kemikalier och samtidigt förbättra massabrukens lönsamhet.

Hela vägen?

SCA söker miljötillstånd för att gå hela vägen fram till en färdig drivmedelsprodukt som förnybar bensin och diesel.

– Men vi är fortfarande flexibla, om vi till exempel har ett samarbete med ett företag med ett raffinaderi, kan vi göra kolväten vid skogsindustrin och sedan frakta produkten till raffinaderiet. Hur långt i värdekedjan som vi ska gå kommer vi att avgöra den dagen vi ska designa anläggningen, säger Anders Edling Hultgren.

Inrikesflygets behov

SCA har som mål att producera 260 000 kubikmeter drivmedel. Hur har SCA kommit fram till den siffran?

– Det är en långsiktig målsättning som inte är tidsatt. Vi valde den siffran efter att ha studerat statistik och prognoser för inrikesflygets bränslebehov. Det var för att visa att vi skulle kunna ersätta bränslet för inrikesflyget med förnybart bränsle från oss. Möjligheten finns, om det finns behov, säger Anders Edling Hultgren.

Målet är inte kopplat till hur mycket restprodukter som finns tillgängliga i SCA:s produktion.

Men de tre projekt som vi arbetar med nu kan ta oss till målet 260 000 kubikmeter. Om det visar sig vara lönsamt och en bra verksamhet är det inget som hindrar SCA från att fortsätta och göra ännu mer biodrivmedel, och det kan bli mycket.

Gröna kemikalier

Det är inte givet att allt som SCA kommer att producera ska bli biodrivmedel.

– Det är många intressanta molekyler som bildas i processerna och många skulle kunna användas för att göra gröna kemikalier. Vi tittar mycket på det och om det finns något med högre värde än bensin, diesel och flygbränsle. Vi är öppna för att göra produkter som passar för kemiindustrin och för att skapa samarbeten med andra företag.

Flexibel produktion

– Huvudtanken med det förberedande ingenjörsarbete vi gör nu är att skapa flexibilitet på produktsidan. Vi vill inte låsa fast oss i en lösning som kanske inte är den stora succén om 10–20 år. Vår nya anläggning ska kunna köras under lång tid och vi vill ha möjlighet att anpassa oss om förutsättningarna förändras, säger Anders Edling Hultgren.

Text: Anders Haaker


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 3-2019 som du hittar i vårt bibliotek med e-tidningar

Vi använder oss av cookies. Läs mer