Biokol ger nya intäkter till Bussme Energy

Bussme Energy är ett familjeföretag som grundades 2010, och som genom dotterbolag producerar och säljer fjärrvärme i Svedala, Munka Ljungby i Ängelholm och Förslöv i Båstads kommun. Enligt senaste redovisningarna från 2020 omsatte koncernen 25 miljoner kronor.

Till hösten ska nya fjärrvärmenät i Laholm och Getinge i Halmstad komma i gång. Tillsammans med en utbyggnad av nätet i Svedala blir den samlade produktionen drygt 70 GWh.

Kulverten det viktigaste

Den största anläggningen är Svedala med två fastbränslepannor på 5 respektive 2 MW.

Minst är pannan i Förslöv, på 1 MW. Pannorna kommer alla från Osby Parca. Men egentligen är det kulverten som Bussme jobbar mest med.

– Det tar ett halvår att bygga en panncentral, men jobbet med kulverten tar aldrig slut, det kommer hela tiden nya anslutningar, säger Carna Walle, projektledare på Bussme Energy tillika dotter till grundaren Sven Persson.

Bakgrund på Rindi

Affärsidén är att bygga och driva fjärrvärmenät i samhällen där fastigheter i dag värms med naturgas från gasnätet i västra Sverige.

– Det är roligt att kunna starta upp i de mindre orterna som många av de stora drakarna inte slagit klorna i, säger Persson.

Han jobbade tidigare för Rindi, numera Solör, och drev fyra anläggningar i Mellanskåne.

Sven Persson såg möjligheten med fjärrvärme i Hästveda i Hässleholm och Glimåkra i Östra Göinge och startade företaget med en kompanjon. Kompanjonen köptes ut, och sedan drev Persson anläggningarna i Hästveda och Glimåkra i åtta år tills de såldes till Solör hösten 2020.

– Vi tyckte att de låg lite avsides från våra andra anläggningar som finns på västsidan. Vi såg att vi kunde använda det kapitalet till att utveckla de andra anläggningarna i stället.

Laholm och Getinge på tur

I höst startas alltså fjärrvärmenäten i Laholm och Getinge. Och Bussme Energy har span på ytterligare några lämpliga orter.

– Finns det en hyfsat stor industri, en skola, några flerfamiljshus, kommunala fastigheter och ett äldreboende, då är det ett underlag för att starta en fjärrvärmeanläggning, säger Persson.

Kunderna lockas med en lägre uppvärmningskostnad när de byter från gas till fjärrvärme. Installationen i samband med bytet är återbetalad på fem, sex år.

– Normalt brukar vi säga, men det var innan priset på naturgas stack i väg, att man gör en 20 procentig besparing genom att byta från gas till fjärrvärme, säger Persson.

Prisrusning på naturgas

Prisrusningen på naturgas under hösten och vintern har gjort att många nya kunder har hört av sig. Enligt Persson kommer det fyra, fem förfrågningar varje vecka om att få ansluta sig till fjärrvärme.

– Priserna som har varit nu på gas och el har gjort att kunder söker upp oss och frågar om de kan få ansluta sig. Innan var det tvärtom, vi var ute och jagade kunder.

Priserna på fjärrvärmen har i princip legat stilla de senaste åren och följer priserna på bränsleflis. Bussme Energy har inga ambitioner att göra snabba pengar.

– Även om vi är ett litet familjeföretag vill vi vara en långsiktig seriös aktör. Vi behöver inte plocka ut den sista kronan. Vi kan bara jämföra med fjärrvärmenäten i närheten av oss, de har högre priser än vad vi har och då är vi är helt nybyggda.

Lokala leverantörer av flis och RT

Bränsleflisen till pannorna kommer från lokala leverantörer, bland annat är Gustafsborg,  som Bioenergi skrev om för en tid sedan, en stor leverantör. Även salixflis tas emot.

– Det finns några små salixodlingar runt Svedala, så när de skördar har vi kunnat ta emot det.

Bussme Energy känner en viss oro över att priserna på bränsleflis, som legat still i över tio år, också ska sticka i väg. Särskilt om skogsflisen även ska användas till att producera drivmedel.

Företaget har också noterat diskussionen om det vettiga i att flisa och elda upp ved och söker efter alternativa bränslen.

Vid anläggningen i Förslöv kommer 80 procent av bränslet från returträ från Lindab och NP Nilssons tillverkning av takstolar. Det vita träavfallet tas in från grannarna och krossas innan det bränns.

– Jag tycker det är fantastiskt att vi kan förse den lilla orten med lokalproducerat bränsle, säger Persson, som försöker hitta lokala strömmar och samarbeten med mindre återvinningsbolag som redan i dag samlar in material på industrier.

Modifierad panna ger biokol

För att hitta ytterligare en affär har Bussme Energy modifierat styrsystemet till fastbränslepannan HVTS-G från Osby Parca för fuktiga bränslen. Bland annat stryps syretillförseln och därmed uppstår en pyrolysprocess, som gör det möjligt att tillverka biokol.

Totalt har Bussme Energy köpt fyra pannor på mellan 1 till 5 MW, två pannor i Svedala, en i Munka-Ljungby och en i Förslöv. Under 2021 producerades 2 000 kubikmeter biokol och prognosen för 2022 är 3 500 kubikmeter biokol.

– Vem som helst kan göra biokol, en gång i alla fall. Men målet för oss är att ha en kontinuerlig produktion med en jämn kvalitet, det är komplext, säger Walle.

Det svåra är att hantera den skiftande panneffekten och kvaliteten på bränsleflisen. Bitarna är olika stora och olika fuktiga vilket innebär att styrningen måste anpassas så att det blir fint biokol kvar.

Det får inte vara en blandning med oförbränd flis, och kolet får heller inte brinna upp.

Certifierat biokol

Samtidigt har Bussme Energy bestämt sig för att certifiera biokolen enligt European Biochar Certificate, EBC. Marknaden för biokol växer och mognar, och då är det en fördel att vara certifierad i affärerna med trädgårdsanläggare.

– Det är en kvalitetsstämpel. De vet att allt de stoppar ned i jorden är av bra kvalitet. Det blir mer och mer att man vill ha ett EBC-certifierat biokol, säger Walle.

Men den varierande produktionen gör att det blir mycket manuell administration med certifieringen. Än så länge har det inte gått att automatisera, så att det sköter sig självt.

– Vi är inte riktigt där, det krävs handpåläggning för att få det här att fungera med biokol, säger Persson.

Ett annat spår är att koppla på ännu ett processteg och tillverka aktivt biokol. Men det är inte heller enkelt, och ännu har Bussme Energy inte haft tid att fundera ut vilken teknik som kan fungera bäst.

Kolsänkan säljs på marknadsplats

Klimatnyttan, kolsänkan, från biokolen går också att sälja i en frivillig handel till köpare som vill klimatkompensera. Man kan sälja kolsänkan direkt till en köpare men Bussme Energy har valt att sälja sin klimatnytta på marknadsplatsen Puro Earth, för 100 euro per ton koldioxid.

På marknadsplatsen finns totalt elva säljare av kolsänkor, åtta baserade på biokol. Priset sätts av säljarna och varierar mellan 40 och 400 euro per ton koldioxid.

– Intresset för våra koldioxidkrediter har ökat den senaste tiden, vi har sålt en del under hösten och jag tror koldioxidkrediter är något som många företag värdesätter, säger Walle.

Walle konstaterar att det även krävs en hel del pappersarbete för att kunna vara med på marknadsplatsen.

– Många säljer själva sin egna kolsänka, men vi har valt att ha det på en särskild marknadsplats, det är ett sätt att visa att allting är genomgånget och reviderat.