Annons Annons
Annons Annons

Effektivare biokraftvärmeverk i Borås ger dubbelt så mycket el

Borås Energi och Miljö bygger nytt biokraftvärmeverk, avloppsreningsverk och biogasproduktion på Sobacken utanför Borås. Jonas Holmberg, kommunikationschef på Borås Energi och Miljö, berättar att biokraftvärmeverket, efter en upphandling med förhinder, ser ut att bli klart 2018.

Fotomontage som visar hur anläggningen vid Sobacken kommer att se ut.

Fotomontage som visar hur anläggningen vid Sobacken kommer att se ut. Avloppsreningsverk med biogasproduktion, den stora byggnaden med biokraftvärmeverket och i bakgrunden syns den yttre bränslehanteringen samt lagerytor för biobränsle.

Det nya biokraftvärmeverket i borås ska börja byggas under 2017 och vara klart under 2018.

– Vi har upphandlat och tecknat avtal med turbintillverkaren TGM Kanis. Borås Energi och Miljö har även tecknat avtal för den yttre bränsleberedningen med BMH Technology som ska påbörja arbetet 2017, berättar Jonas Holmberg.

Överprövade upphandlingar

Upphandlingen av pannan pågick i mitten av augusti med planen att kunna teckna avtal med en leverantör i slutet av månaden. Arbetet med pannan beräknas starta under våren 2017.

– Flera av våra upphandlingar har blivit överprövade. Upphandlingen av pannan har vi gjort om två gånger och nu hoppas vi komma i mål med kontrakt inom kort, säger Jonas Holmberg.

När den första upphandlingen av pannan blev överklagad sommaren 2015 gick ärendet till Kammarrätten som rekommenderade Borås Energi och Miljö att göra om upphandlingen.

– Vi ansåg att vi hade gjort rätt och hade kunnat välja att gå vidare, men av tidsskäl valde vi att göra om upphandlingen. I den andra upphandlingen av pannan fick vi endast ett anbud, som dessutom var orent, det vill säga det uppfyllde inte alla skallkraven i förfrågningsunderlaget. Därför kunde vi inte använda det andra anbudet heller, utan fick göra om upphandlingen en tredje gång och nu ser det ut att gå vägen. Än så länge håller tidplanen och vi planerar att driftsätta både avloppsreningsverket och kraftvärmeverket hösten 2018. Jämfört med den första tidplanen, från projektets start, har tidplanen förskjutits omkring ett år, säger Jonas Holmberg.

Jonas Holmberg, kommunikationschef på Borås Energi och Miljö.

Jonas Holmberg, kommunikationschef på Borås Energi och Miljö, beskriver läget i projektet.

Startade våren 2015

Arbetet på plats vid Sobacken startade för drygt ett år sedan med en markförberedande entreprenad. Våren 2015 avverkades skog på den 30 hektar stora ytan. I augusti 2015 startade Veidekke med markentreprenaden med sprängning och losstagning av berg på hela ytan.

– Vi har haft en neutral massbalans vilket innebär att vi har använt all bergmassa på platsen för att jämna ut ytan och förbereda marken för anläggningarna. Cirka 650 000 kubikmeter berg har krossats till finfördelad sten som använts på platsen.

Parallella entreprenader

Det är många entreprenader som pågår parallellt. I juni i år var Veolia Water Technology på plats på området för att börja bygga avloppsreningsverket. Under sommaren har reningsbassängerna börjat gjutas.

Överföringsledningar

Ett annat delprojekt som har startat är byggandet av överföringsledningar från det gamla biokraftvärmeverket vid Ryaverket i centrum ut till Sobacken.

– Vi ska även dra avloppsledningar till Sobacken. Under sommaren har vi arbetat med första etappen av denna ledningsdragning. Det är ett stort projekt som också kommer att påverka boråsarna i form av trafikstörningar i centrala Borås, säger Jonas Holmberg. Veidekke utför arbetet med ledningsdragningen.

Nytt gemensamt kontrollrum

I projektet ingår också byggandet av ett nytt kontrollrum vid Sobacken som kan styra samtliga tekniska anläggningar, det vill säga avloppsreningsverket och kraftvärmeverket på Sobacken samt avfallsförbränningsanläggningen vid Pantängen inne i centrum. Det nya kontrollrummet är en stor synergieffekt med projektet. Bygget av kontrollrums- och personalbyggnaden på Sobacken startade i maj och ska vara klar första halvåret 2017. Det stora arbete som pågår under 2016 är framförallt avloppsreningsverket som byggs av Veolia samt biogasanläggningen som byggs av Purac.

Effektivare biokraftvärmeverk

Det nya kraftvärmeverket väntas använda 475 GWh biobränsle per år som kommer att omvandlas till 155 GWh el och 375 GWh värme, varav 100 GWh värme kommer från rökgaskondensering.

– I dagsläget använder vi 480 GWh biobränsle per år. Den nya anläggningen kommer alltså att behöva en obetydligt mindre mängd biobränsle jämfört med den gamla anläggningen. Samtidigt kommer vi att få ut ungefär dubbelt så mycket el, 155 GWh per år, med den nya anläggningen, jämfört med den gamla som ger 75 GWh per år. Det beror på att den nya moderna anläggningen har en betydligt bättre verkningsgrad, 91 procent. Den gamla biopannan är från 1965 och har konverterats i flera steg och på vägen har effektiviteten sjunkit. Efterhand har vi även fått stigande underhållskostnader för den gamla anläggningen, förklarar Jonas Holmberg.

Dagens kraftvärmeverk, Ryaverket i centrala Borås, består av fyra pannor, två biopannor och två avfallspannor. De två biopannorna från 1965 ersätts med en biopanna på Sobacken. Avfallspannorna som driftsattes 2005 beräknas att fortsätta vara i drift ytterligare 25 år.

Vy över Sobacken.

Vy över Sobacken där reningsbassänger till reningsverket har börjat byggas sommaren 2016.
Arbetet med biokraftvärmeverket startar 2017.

Konkurrenskraftiga fjärrvärmepriser

– Det är väldigt viktigt att vi bygger en effektiv anläggning med låga produktionskostnader, eftersom fjärrvärmen är konkurrensutsatt och vi måste kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser och vi har som mål att ha stabila fjärrvärmepriser. Inledningsvis kommer vårt resultat att sjunka med de stora kapitalkostnader som den nya anläggningen innebär. Ett viktigt argument för investeringen är att säkra fjärrvärmeleveranserna och hålla en hög tillgänglighet. Den nya anläggningen ger bättre förutsättningar för en stabil produktion och kan garantera fjärrvärmeleveranser under hela året till våra kunder, menar Jonas Holmberg.

Inom budgetramarna

– Vi har fått ett investeringsbeslut från kommunfullmäktige i Borås på 3,2 miljarder för hela projektet, inklusive avloppsreningsverket, och vår målsättning är att hålla den budgeten. Den försenade upphandlingen av kraftvärmepannan genererar en del tidsförskjutningar, men vi gör allt för att kunna hantera det inom budgetramarna, avslutar Jonas Holmberg.


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2016

Biokraftvärmeverket på Sobacken

Pannans effekt: 120 MW

Turbinens effekt: 44 MW

Värmeproduktion: 375 GWh

Elproduktion: 155 GWh

Vi använder oss av cookies. Läs mer