Annons Annons
Annons Annons

Hjärnbrist när det gäller effektbrist

En bild säger mer än tusen ord är ett talesätt. På nationaldagen såg jag ett kollage av mindre bilder på Facebook från Eurostat om Sverige i siffror (2016) där en av bilderna visade att 53,8 procent av den totala energianvändningen är förnybar energi. 

Detta illustrerades med vindkraftverk och solceller trots att de i särklass största förnybara energikällorna i Sverige är bioenergi och vattenkraft. Sveriges subventionerade energisystem styrs och utvecklas av folkvalda politiker mot mer väderberoende kraftslag och mot elektrifiering av samhället. Men görs detta med ett systemtänk? Vad blir konsekvenserna av mer väderberoende kraft och elektrifiering av samhället?

I den senaste rapporten Energiindikatorer 2018, ER 2018:11 är bedömd maximalt effektbehov vid tioårsvinter högre än bedömd tillgänglig elproduktionskapacitet. Detta innebär att om det blir riktigt kallt i vinter under en längre period kommer det att leda till effektbrist nationellt. Dock tar inte rapporten hänsyn till förhållandena i många städer där det redan råder effektbrist.

Fjärrvärmen och kraftvärmens villkor handlade Svebios seminariehalvdag om åttonde maj där medlemmar, myndighetspersoner och politiker sammanstrålade. I den ena paneldebatten stod kommunalråd Maria Gardfjell (MP) och lovordade det goda samarbetet mellan kommunen och Vattenfall i Uppsala samtidigt som hon berättade att kommunen fått tacka nej till företag att etablera sig i Uppsala på grund av effektbrist. Vattenfall har beslutat att bygga en hetvattenpanna med förberedelse för turbinanslutning i Uppsala. Det statliga energibolaget Vattenfall kan inte räkna hem en investering för kraftvärme under rådande förhållanden med låga elpriser och låga elcertifikatpriser. Turbinen skulle kunna stärka effektbalansen i Uppsala med 33 MW och ge 150 GWh under de månader då värmebehovet är som störst.

Kraftvärmeuppropet

Fem politiska partier ställde sig sommaren 2016 bakom energiöverenskommelsen, där målet är en 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Energimyndigheten presenterade nyligen sin analys om ett 100 procent förnybart elsystem efter år 2040 när kärnkraften är utfasad. Eftersom ytterligare produktionskapacitet som vindkraft och biokraft också når sin tekniska livslängd kommer 60–120 TWh el att behöva ersättas. Detta under en snäv period på fem år. Tidningen Ny teknik skriver om Energimyndighetens analys som att det behövs mellan 5 000 och 12 000 nya vindkraftverk. Alltså att ännu mer väderberoende kraftslag ska ersätta kärnkraften. Riksdagsledamoten Lars Hjälmered (M) som deltagit i våra debatter om Kraftvärmeuppropet föreslår att kärnkraften inte ska fasas ut som lösning på effektbristen. Är Moderaterna på väg att överge Energiöverenskommelsen?

Bilden från Eurostat är den många av våra politiker tror på – att väderberoende kraftslag kommer att lösa energifrågan. Tydligen också att fortsätta med kärnkraft. Dessutom finns tron om att batterier är lösningen på effektbristen trots att det med dagens teknik krävs enorma ytor för liten effekt med någon timmes urladdning och stora investeringssummor. Biokraften kan ge ett betydande bidrag till effektbalansen, dels med ö-drift, dels med att den produceras när effektbehovet är som störst. Fram till 2040 behövs ett systemtänk kring energiförsörjningen och att effekt ses som en högvärdig produkt. Det måste bli bättre villkor för biokraften som är en viktig del av lösningen på effektbristen och vi fortsätter vårt arbete med Kraftvärmeuppropet.

Text: Karolina Norbeck, Programdirektör Kraftvärme & Fjärrvärme Svebio i Bioenergi nr 3-2018

Vi använder oss av cookies. Läs mer