Annons Annons
Annons Annons

Kraftvärmeverket i Linköping byggs om från kol till biobränsle

Tekniska verken i Linköping förbereder en ombyggnad av kraftvärmeverket i centrala Linköping. Med en investering på cirka 100 miljoner kronor ska 6 000 ton kol per år ersättas med biobränsle. Den ombyggda pannan ska tas i drift i början av 2020.

Kraftvärmeverket har tre huvudpannor som i dag drivs med kol, olja respektive trädbränsle. Det är kolpannan som konverterades från olja till kol i mitten av 1980-talet som nu byggs om för att kunna eldas med allt från 100 procent returträ till 100 procent skogsbränsle.

Kraftvärmeverket har tre huvudpannor som i dag drivs med kol, olja respektive trädbränsle.
Det är kolpannan som konverterades från olja till kol i mitten av 1980-talet som nu byggs om för att kunna eldas med allt från 100 procent returträ till 100 procent skogsbränsle.

Linköpings kommunfullmäktige beslutade 2010 att kommunen ska var koldioxidneutral 2025. Tekniska Verken kommer nu att bidra till detta mål genom att bygga om en fastbränslepanna som i dag använder kol och gummi från kasserade bildäck, till att istället använda trädbränsle.

Bygger om en panna

Kraftvärmeverket har tre huvudpannor som i dag drivs med kol, olja respektive trädbränsle.

– Den panna vi ska konvertera är kolpannan, Panna 1, som konverterades från olja till kol i mitten av 1980-talet. Den kommer att kunna eldas med allt från 100 procent returträ till 100 procent skogsbränsle. Huvudalternativet är returträ, men det beror på tillgång och pris, säger Sören Ahlm, projektledare vid Tekniska Verken i Linköping.

Genom att byta från kol till biobränsle räknar Tekniska Verken med att få bort cirka 27 000 ton koldioxidekvivalenter per år.

Klart 2020

Konstruktionsarbeten hos leverantörerna är påbörjat. Arbetet på plats kommer att starta i april 2019 med rivning och byggnation av de nya delarna. Varmprovning och intrimning kommer att börja i november och december med provdrift i januari 2020 med övertagande februari 2020.

Samma effekt som tidigare

Pannan kommer att ha en ångeffekt på cirka 70 MW efter ombyggnationen, samma effekt som i dag. Kraftvärmeverket har tre ångturbiner med generatorer för elproduktion. Omkring en fjärdedel av ångeffekten från pannan blir el. Kapaciteten för elproduktion blir ungefär densamma som tidigare. Skillnaden är att det blir förnybar el. Den totala kapaciteten för elproduktion är omkring 90 MW.

1 500 timmars drifttid

– Vi bedömer att den ombyggda pannan kommer att gå omkring 1 500 timmer per år, vilket är ungefär samma drifttid som tidigare, säger Sören Ahlm.

Svagt olönsam

Tekniska Verken investerar ungefär 100 miljoner kronor i ombyggnaden av Panna 1. Dessutom planerar Tekniska Verken att investera ytterligare 100 miljoner kronor, huvuddelen för att bygga en ny ackumulatortank på 30 000 kubikmeter som ska bli klar 2021.

– Enligt vår kalkyl kommer ombyggnaden av kraftvärmeverket att vara svagt olönsam men det finns andra värden än pengar i detta, konstaterar Sören Ahlm.

Kan få elcertifikat

Det är många faktorer som påverkar kalkylen, till exempel priser på bränsle, elcertifikat, utsläppsrätter och el. Priserna för el, elcertifikat och utsläppsrätter har stigit kraftigt under 2018 men det är svårt att sia om prisnivåerna från 2020 och framåt.

– Det är svårt att veta vilka priser som kommer att gälla för bränslet, något som påverkar lönsamheten starkt. Vi kan eventuellt få elcertifikat, men det vet vi inte ännu. Vi kommer att skicka in en ansökan om förhandsbesked och vi har som målsättning att få elcertifikat för produktionen av förnybar el som ombyggnaden ger möjlighet till, säger Sören Ahlm.

Ombyggnation

Pannans eldningsutrustning, det vill säga botten av pannan, kommer att anpassas för att använda biobränsle. Tekniska Verken byter även ut bränsleinmatningen och gör en viss anpassning av överhettare i pannan.

Bränslehanteringen byggs om av Noxor från Örebro

Vi ökar kapaciteten på stokermatarna i bränslemottagningen eftersom trädbränsle har lägre värmevärde än kol. Stokermatare är fram- och återgående stegar som ligger på botten av en betongficka. Även en skraptransportör byggs om. Dessutom monterar Noxor en ny överbandsmagnet, nytt skivsåll och rejektband, säger Ove Eriksson, vd på Noxor.

I Noxors order ingår även elektrifiering, montage och driftsättning.

Ombyggd pannbotten

Förbränningsutrustningen i botten av ångpannan, kommer att byggas om för att anpassas till biobränsle. Detta arbete kommer att utföras av Boiler Works, ett danskt företag.


Publicerades först i Bioenergi nr 4-2018

Vi använder oss av cookies. Läs mer