Annons Annons
Annons Annons

Lokalproducerad biokraft verklighet i Mjölby

Det nya kraftvärmeverket i Mjölby börjar bli klart. Mjölby-Svartådalen Energi (MSE) har investerat cirka 400 miljoner kronor i anläggningen som ska göra fjärrvärmen i Mjölby nästan helt fossilfri och dessutom generera biokraft.

Christer Kjellberg är projektledare för Mjölby Svartådalen Energis nya kraftvärmeverk.

Christer Kjellberg är projektledare för Mjölby Svartådalen Energis nya anläggning för biokraft och biovärme.

Bakgrunden till investeringen i biokraft är dels att det befintliga fjärrvärmeverket som stod klart 1986 börjar bli gammalt. MSE behöver även mer effekt de kallaste dagarna på året och det tredje skälet är att MSE vill ersätta olja med förnybara bränslen för att bli fossilfria. Helt fossilfritt blir det inte, för vid driftstörningar och vid riktigt kalla dagar kan MSE komma att behöva spetsa med lite olja.

Fjärrvärmeledning från Linköping

MSE köper fjärrvärme från Tekniska Verken i Linköping via en 15 år gammal ledning. Fjärrvärme från Linköping används sommartid och som baslast under resten av året. När det blir kallt räcker inte värmen i ledningen ända fram till Mjölby. Med det nya kraftvärmeverket och de gamla pannorna kommer Mjölby de flesta dagarna under året att värmas enbart med skogsflis.

– Det fanns en diskussion om att bygga ett gemensamt nytt kraftvärmeverk tillsammans med Tekniska Verken, men det visade sig bli för dyrt, bland annat beroende på att den befintliga fjärrvärmeledningen inte räckte till, det skulle krävts en ny större ledning. Istället för en gemensam anläggning bygger Tekniska Verken en egen ny avfallspanna och MSE bygger en skogbränslepanna, förklarar Christer Kjellberg, projektledare för den nya anläggningen.

Inriktningsbeslutet togs i februari 2013 och det slutliga beslutet togs i juni 2013. Första spadtaget togs den 15 januari 2014 och övertagandet beräknas att ske i mitten av december 2015.

Enbart skogsflis

Anläggningen kommer enbart att använda skogsflis.

– Vi kan lagra 6 000 kubikmeter flis i vårt utomhuslager. Bränslet kommer med lastbilar som tippar flisen i en tippficka eller på den asfalterade ytan. Därefter sållas flisen och mellanlagras i en betongsilo som rymmer bränsle för tre dygns drift på full effekt. Från silon går flisen via en bandtransportör in till pannan. MSE har ingen egen kross-utrustning och ingen metallavskiljning.

45 GWh biokraft

Pannan är en bubblande fluidbädd på 35 MW som genererar ånga med 80 bars tryck och 505 graders temperatur. Rökgaserna renas med SNCR och en torr rökgasrening med textilfilter. Ångturbinen har en effekt på 10,8 MW och beräknas ge 45 GWh biokraft per år.

Anläggningen är förberedd för att sätta in rökgaskondensering. Av ekonomiska skäl valde MSE att avvakta med den investeringen tills senare.

Egen projektledning

MSE har skött upphandling och projektledning själva med en liten organisation. Fyra personer från MSE och fyra konsulter har jobbat i projektet.

– Vi har en konsult inom bygg och en inom el samt två processkonsulter. Vi har försökt hålla nere antalet entreprenadkontrakt och har därför bara två kontrakt. PEAB Anläggning har varit ansvariga för ett kontrakt gällande mark och betong, det vill säga infrastruktur som vägar, ledningar i mark, gatubelysning samt all grundläggning för pannhus, bränslesilo, tippficka med mera. Andritz Energy & Environment GmbH från Wien har varit ansvariga för process och husbyggnad.

– Projektet har gått som förväntat utan några oväntade händelser. Just nu avslutar vi elinstallationerna och har påbörjat driftsättningen. I augusti kommer vi att börja med torkeldningen. Det första fastbränslet kommer att användas i september. Provdriften kommer att pågå i oktober och november och övertagandet väntas ske i december 2015, avslutar Christer Kjellberg.


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2015

Leverantörer

Panna: Andritz Energy & Environment GmbH

Turbin: MAN

Generator: Siemens

Rökgasrening: Scheuch

Mark och betong: PEAB anläggning

Investering: 400 miljoner kronor

Övertagande: januari 2016

Panneffekt: 35 MW

Eleffekt: 10,8 MW

Värmeproduktion: 100 GWh

Elproduktion: 45 GWh

Vi använder oss av cookies. Läs mer