Stor potential för framtida fossilfri elproduktion

Mer sol och vind, mer biokraft, ny kärnkraft eller mer vattenkraft. Det är de alternativ som presenteras av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) i rapporten Sveriges framtida elproduktion.

Katrinefors Kraftvärme har investerat 250 miljoner kronor i en anläggning som ger 27,8 MW biovärme och 7,3 MW biokraft.

Katrinefors Kraftvärme har investerat 250 miljoner kronor i en anläggning som ger 27,8 MW biovärme och 7,3 MW biokraft.

Rapporten är den andra delrapporten inom IVAs projekt Vägval el och handlar om alternativ för Sveriges framtida elproduktion, tidsperspektivet avser åren 2030-2050. Rapporten visar stor potential för flera fossilfria möjligheter.

Det finns enligt rapporten en mycket stor potential för vindkraft, från dagens produktionskapacitet på 15 TWh, till 60-70 TWh. Men här krävs i så fall stora investeringar i nätet, kablar till andra länder och tillgänglig teknik för att lagra el. Även solel kan på lång sikt öka från dagens låga 0,1 TWh till 20 TWh, och även då krävs investeringar i lagringsteknik. Ett scenario med en så stor andel väderberoende elproduktion kräver också annan, flexibel elproduktion som kan sättas in när det inte blåser eller när solen inte skiner.

Rapporten identifierar också stor potential i elproduktion baserad på biobränsle, från dagens 20 TWh till som mest 60 TWh. Detta kräver en stor satsning på ny teknik och ett effektivare uttag av biomassa från skogsbruket.

Sverige skulle även kunna satsa på ny kärnkraft och här är den mest kritiska faktorn i det korta perspektivet att säkerställa att vi behåller kompetensen i Sverige inom kärnkraftsområdet. Det finns en begränsad potential på cirka 5-6 TWh i att effektivisera och bygga ut vattenkraften ytterligare. Genom förändrad lagstiftning som tillåter utbyggnad i skyddade älvar och vattendrag skulle bruttopotentialen öka radikalt, till uppemot 100 TWh totalt.

Rapporten slutleder att Sverige kan välja flera vägar till ett fossilfritt kraftsystem; de fyra alternativen ger ungefär samma produktionskostnad. Det som skiljer de olika alternativen åt är att det behövs olika stora investeringar i överföringskapacitet och effektreserv.

Kostnaderna faller snabbt för ny teknik, och det bör få påverka den långsiktiga kalkylen. Det säger Andreas Regnell, ordförande för Arbetsgruppen för elproduktion inom Vägval el.

Läs mer på www.iva.se/vagval-el


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 1-2016

Vi använder oss av cookies. Läs mer