Alla ämnen
Bioolja

Viktigaste åtgärderna för att minska jordbrukets klimatpåverkan

Nu finns det svart på vitt vilka åtgärder som är viktigast för att minska klimatpåverkan för bönder och odlare. Forskningsinstitutet RISE har, på uppdrag av Svenskt Sigill, tagit fram en rapport kring vilka åtgärder som är viktigast.

Sedan 2010 finns en klimatcertifiering för svensk mat och blommor som har tagits fram av Svenskt Sigill. Glädjande nog visar den nya forskningsrapporten att fokus i klimatcertifieringen de senaste 10 åren har varit på precis rätt saker, det vill säga de som fortfarande är de som ger störst effekt.

– Vår rapport visar att det finns stora möjligheter att ta steg mot ett fossilfritt jordbruk, liksom att det finns mycket bättre kunskap kring vilka åtgärder inom kolinlagring som är viktiga. Producenterna har nu bättre underlag att kunna välja rätt åtgärder för ett minskat klimatavtryck från jordbruks- och trädgårdsproduktion, säger Birgit Landquist från RISE.

Här är de åtgärder som ger störst effekt när det gäller att minska klimatpåverkan från produktionen av mat och blommor, under nordiska förhållanden:

• Minska risken för lustgasbildning i mark genom att använda rätt mängd gödsel vid rätt tidpunkt

• Bibehålla en hög skörd för att fördela klimatavtrycket på en större mängd produkter

• Använda mineralgödsel som produceras med lägre klimatpåverkan

• Spara på energi och använda så mycket förnybar energi som möjligt. Detta är kanske speciellt viktigt för växthusodling där energianvändningen står för klart störst del av klimatpåverkan.

• Ha friska djur som växer och producerar bra

• Använda foder med låg klimatpåverkan och minimera foderförluster.

– Det här är ett kvitto på att vi har gjort rätt saker de senaste 10 åren. Det känns skönt och samtidigt spännande att kunna lägga till kolinlagring och målår för fossilfritt i den nya versionen av klimatcertifieringen, säger Helena Allard, hållbarhetschef på Sigill Kvalitetssystem och beställare av rapporten.

Rapporten ger också några nyheter där forskningen inte riktigt var på plats för 10 år sedan men där vi vet mer nu.

• Kolinlagring i mark har stor potential. Det finns idag mer kol i marken än i atmosfären. Att öka markens innehåll av kol görs bäst genom att hålla marken bevuxen så stor del av året som möjligt, ha en hög skörd som ger mer rötter som kan lagra in kol, sprida stallgödsel med högt kolinnehåll på sin mark eller lämna halm i fältet efter spannmålsskörd. Det finns inte vetenskapliga bevis för att reducerad jordbearbetning som till exempel mindre plöjning eller val av betesstrategi ökar kolinlagring under nordiska förhållanden.

• Fodertillskott som minskar metanutsläppen från kor och andra idisslare finns men här behövs mer forskning innan något tillskott kan rekommenderas.

• Flera lösningar för att öka andelen förnybar energi i jordbruket undersöks just nu. Förnybara biodrivmedel som HVO och RME används redan idag och eldrivna större arbetsmaskiner är på gång. Mindre eldrivna arbetsmaskiner som fungerar bra finns redan. I framtiden kan självkörande eldrivna robotar vara ett alternativ då dessa är lättare och kan köra till laddningsstationer på egen hand.

• Ny forskning stärker bilden av att beräkning av lustgasavgång från mark är mycket komplext. Det är inte bara kvävetillförsel i form av gödsel som påverkar risken för lustgasutsläpp utan även andra faktorer som jordens pH, jordart, markpackning och dränering. Vid beräkning av produkters klimatavtryck görs en schablonberäkning som enbart baseras på kvävetillförsel, vilket inte ger en riktigt sann bild.

• Surgörning av gödsel genom tillsats av t.ex. svavelsyra kan minska metanutsläppen med 90 %. Men än så länge är tekniken dyr och förknippad med arbetsmiljörisker om man inte hanterar syran rätt.

Läs hela rapporten

 

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy