Annons Annons
Annons Annons

Kretsloppsanläggningen med unika lösningar i Högbytorp är klar

– Vi är oerhört stolta över att kretsloppsanläggningen i Högbytorp är klar. Vi har hållit tidplanen med endast några veckors försening och vi har haft ett starkt fokus på säkerhet med ett fantastiskt bra resultat. E.ON globalt är även stolta över anläggningen och det märks ett stort intresse internationellt för Högbytorp, säger Lena Berglund, regionchef Nord på E.ON.

Högbytorp-angturbin

Turbinen kan leverera upp till 25 MW el. Det är elenergi som ger en mildring av den elnätkapacitetsbrist som finns i Stockholmsregionen.

Kretsloppsanläggningen i Högbytorp består egentligen av flera anläggningar och system i tät samverkan. Nära samverkan finns även på andra platser men Högbytorp har delar som är unika. Dels är den nya kraftvärmeanläggningen och biogasanläggningen integrerade med varandra. Dels är dessa anläggningar integrerade med Ragn-Sells stora återvinningsanläggning i Högbytorp.

– Det ger fantastiska möjligheter till synergier och samverkan. Fokus ligger i att maximera återvinningen av alla material samt återvinna den energi som i slutänden finns kvar i materialet. Extra spännande är att vi kommer att leverera aska till den nya unika återvinningsanläggning som Ragn-Sells håller på att bygga och som ska utvinna salter ur askan. Vi har förberett vår anläggning för detta och kan leverera aska direkt till Ragn-Sells, säger Lena Berglund.

Lokal el och värme

Förutom maximal återvinning av material ger anläggningen i Högbytorp också ett starkt tillskott av lokalproducerad el och värme.

– Elenergin ger en mildring av den elnätkapacitetsbrist som vi ser i den här delen av Stockholmsregionen. Anläggningen ger ett tillskott av fjärrvärme till en del av regionen som växer kraftigt. I Upplands-Bro, Bålsta och Järfälla byggs både stora bostads- och logistikområden som behöver el och ofta även fjärrvärme. Det känns som att vi har valt en ypperlig plats för den här anläggningen, säger Lena Berglund.

Hogbytorp

– Vi är oerhört stolta över att kretslopps-anläggningen i Högbytorp är klar. Vi har hållit tidplanen med endast några veckors försening och vi har haft ett starkt fokus på säkerhet med ett fantastiskt bra resultat, säger Lena Berglund, regionchef Nord och Mikael Palmgren, projektchef, båda E.ON.

Unik på flera sätt

Mikael Palmgren har varit projektchef för bygget av kraftvärmeverket och biogasanläggningen som startade för tre år sedan. Den totala budgeten har varit cirka 2,8 miljarder kronor varav investeringen i kraftvärmeverket var drygt två miljarder kronor. Kraftvärmeverket är byggt för att kunna ta emot alla dagens och framtidens bränslesortiment och innehåller flera nya lösningar.

– Leverantören av anläggningen, Steinmüller Babcock Environment, har inte byggt en liknande anläggning tidigare, berättar Mikael Palmgren.

Maximal bränsleflexibilitet

Pannan har en kapacitet på 100 MW tillfört bränsle, vilket normalt motsvarar omkring 30 ton avfall per timme.

– Det är en superflexibel anläggning som kan använda allt från ett väldigt blött restavfall till ett mycket torrt och energirikt
material. Vi kan ta emot fuktigt slam från reningsverk eller ett blött biobränsle som till exempel bark. Vi kan också ta emot ett industriavfall som plast med ett högt energi-innehåll men som inte kan återvinnas. Bränsleflödet kan variera från 20 ton upp till 47 ton per timme. Anläggningen kan möta framtidens nya fraktioner av avfall utan att vi behöver bygga nytt eller justera. Materialet behöver inte heller sönderdelas innan det går in i pannan, säger Mikael Palmgren.

Bränslet tas emot med lastbil i ett helt slutet system som automatisk öppnar och stänger portar och väger lastbilen före och efter lossning.

När bränslet har lossats i bunkern lyfts det in i pannan med stora kranar från Konecranes som kan lyfta tio ton per skopa. Kranarna körs helt med automatik och det fungerar bra, säger Mikael Palmgren.

Från när och fjärran

– I dag importerar vi ungefär hälften av avfallsbränslet från framförallt Storbritannien, Irland, Norge. Men vi har nu också upphandlat avfall lokalt från Upplands-Bro och Håbo kommun. Jag  tycker det är extra roligt att bränsleförsörjningen blir mer lokal. Lokala hushållssopor blir lokal värme och el. Vi hoppas få flera nya lokala upphandlingskontrakt efterhand. Jag tror att vi kommer att vara konkurrenskraftiga och attraktiva för kommunerna framöver, säger Lena Berglund.

Ny fjärrvärmeledning

Som en del av projektet har E.ON byggt en 2,4 mil lång transitledning för fjärrvärme som binder samman befintliga lokala nät och produktionsanläggningar i Bro, Kungsängen och Järfälla med Högbytorp. En befintlig fjärrvärmeanläggning i Bro avvecklas och några andra mindre värmeverk blir kvar som reservanläggningar. Kraftvärmeverket i Högbytorp är även sammankopplat med Stockholm Exergis fjärrvärmenät.

Vi har utrymme att exportera värme till Stockholm Exergi. Det finns ett flöde åt båda hållen vilket ökar tillförlitligheten i en stor del av Stockholmsregionen, säger Lena Berglund.

Lena Berglund

Lena Berglund, regionchef Nord på E.ON Sverige. Foto: Lasse Fredriksson

Full drift sedan januari

Den nya anläggningen har gått för fullt sedan januari. Den kan generera upp till 25 MW el i turbinen och 75–80 MW fjärrvärme.

– Vi är stolta över att vi har klarat produktionsbudgeten från start, fast anläggningen är ny, säger Mikael Palmgren.

Tanken med anläggningens konstruktion är att få en driftsäker anläggning med stor bränsleflexibilitet, hög automationsgrad och låga underhållskostnader. Dessutom ska askan kunna återvinnas. Det gjorde att det blev flera nya lösningar.

– Det är förmodligen det största förbränningsroster för en panna på 100 MW. Pannan är dimensionerad för att klara både det absolut sämsta och det absolut bästa bränslet. Rostret är 15 meter bred, vilket är mycket i sammanhanget. Den är indelad i 20 olika zoner där förbränningen regleras automatiskt. Anläggningen är enkel att köra och den ställer in sig själv efter vilket bränsle den tar emot. Jag trodde att det skulle vara en utmaning att kunna reglera förbränningen på många ställen samtidigt, men det visade sig vara enkelt i praktiken, förklarar Mikael Palmgren.

Nära tekniksamarbete

– Vi har haft ett nära tekniksamarbete med huvudleverantören, Steinmüller Babcock Environment, under arbetet med konstruktionen av pannan. Exempel på lösningar är att vi inte använder murverk som skydd mot de korrosiva rökgaserna. Istället har vi svetsat på ett material, Inconel 625, utanpå panntuberna som gör att de tål rökgaserna. Denna lösning ger ett lägre underhållsbehov jämfört med murverk inne i pannan. Överhettarna är speciellt utformade för att inte slitas. De är byggda med en betydligt större area för passage av rökgaserna jämfört med hur det brukar se ut.

Hogbytorp_gripklo

Hela kraftvärmeverket körs med hög automationsgrad. När bränslet har lossats i bunkern lyfts det in i pannan med stora kranar som körs helt med automatik.

Robust rökgasrening

– Många anläggningar i Sverige har samma komponenter som vi men vi har lite fler komponenter. Reningen sker i många steg på Högbytorp eftersom vi inte vill förstöra askan. Vi vill få ut den torr för att delar av innehållet i ska kunna återvinnas. Under driftsättning och intrimning har vi sett att miljöprestandan är väldigt bra med stora marginaler till våra tillstånd. Anläggningen ger låga emissioner och är robust. Om vi får störningar i någon del av rökgasreningen finns det efterföljande steg som hanterar det. GE Power Sweden har gjort en fantastisk reningsanläggning. Tekniken är delvis baserad på teknik från kontoret i Växjö, men med teknik från många andra delar av koncernen också, säger Mikael Palmgren.

Fördel med torr askutmatning

Den torra askutmaningen är unik. Det finns inte någon panna i denna storlek som har en utmatning av torr aska.

– Askan leds via ett transportband från kraftvärmeverket vidare direkt till Ragn-Sells återvinningsanläggning som nyttiggör det sista som finns i materialet till användbara produkter. Den stora utmaning har varit med transportören för torr aska under pannan. Det var den utmatningen som gjorde att vi kom igång några veckor sent, förklarar Mikael Palmgren.

Nytt koncept

Normalt används ett vattenlås under pannan för att mata ut askan. På denna panna finns en öppning från pannan ner till ett stort transportband av metall. Det ser ut som stora larvfötter, som på en stridsvagn.

– Vi kyler askan med luft som återförs till pannan, vi måste ha täta system och vi måste filtrera luften. Det är några delar i ett nytt koncept som inte är byggt i den här storleken tidigare. Underleverantör av askutmatningen är det tyska företaget Loibl. Denna lösning som nu är i drift finns bara i Högbytorp än så länge, men den kommer att spridas till fler anläggningar. Poängen är att få ut askan torr för att kunna återvinna salter och mineraler. Ofta brukar endast magnetiskt material sorteras ut, vi kan plocka ut mycket mer, säger Mikael Palmgren.

Kontrollrum med ergonomin i centrum

Kontrollrummet har utformats med människan i centrum för att skapa en attraktiv arbetsplats.

Vi har det finaste kontrollrummet jag har sett i min rätt långa karriär. Dels med en fantastisk utsikt, dels med det absolut senaste både vad gäller automationsutrustning och ergonomisk anpassning mellan människa och maskin.

– Vi använder ABB800 XA High Performance Graphics, med för ögat mycket vilsamma stora skärmar i olika grå nyanser. Det är bara om det kommer ett larm som det lyser till med en ilsken färg. All utrustning som skärmar, stolar och bord är ergonomiskt anpassade. Sammantaget kan vi från detta kontrollrum köra hela denna stora anläggning med så få som tre personer per skift, säger Mikael Palmgren.

Säkerhetsarbetet

E.ON har lagt ner mycket pengar och energi på att undvika allvarliga olyckor.

– Upp till 600 yrkesarbetare från 14 olika nationer har funnits på plats samtidigt. Projektet har loggat drygt två miljoner arbetstimmar. När vi har summerat allt som har hänt ser vi ett stort antal observationer och att vi har kunnat stoppa många arbeten innan det har hänt något allvarligt. Resultatet är att vi inte haft några allvarliga incidenter under byggtiden och att fyra personer har fått så kallade omplåstringsskador. Det visar att det är möjligt att bygga stora anläggningar utan några olyckor. Det är jag mest stolt över av allt, avslutar Mikael Palmgren.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2-2020 som går att läsa som e-tidning här.

Vi använder oss av cookies. Läs mer