Annons Annons
Annons Annons

Nytt värmeverk i Täby snart klart

Till sommaren kommer ett nytt värmeverk att tas i drift vid Arninge i Täby. Bioenergi besökte bygget för att intervjua Thomas Nyberg, chef produktion på E.on Värme Sverige och Anders Taflin, projektledare på Midroc om det nya värmeverket och om E.ons utveckling inom fjärrvärme i Täby.

– Vi har goda erfarenheter från Åkersberga-projektet. De tekniska lösningarna påminner mycket varandra och det är i stort sett samma leverantörer, säger Anders Taflin, projektledare på Midroc.

– Vi har goda erfarenheter från Åkersberga-projektet. De tekniska lösningarna påminner mycket varandra och det är i stort sett samma leverantörer, säger Anders Taflin, projektledare på Midroc.

I Täby har e.on värme haft två separata produktionsanläggningar med tillhörande fjärrvärmenät, ett i Arninge i norra Täby och ett vid Åva i södra Täby. Sommaren 2015 kopplades näten och anläggningarna ihop. E.on Värme har sedan 2012 ett koncessionsavtal med Täby kommun som innebär att E.on Värme har ensamrätt att leverera fjärrvärme till den kommunala tillväxten inom fjärrvärme i Täby. I gengäld investerar E.on i utbyggnaden av fjärrvärmenätet. I framtiden kommer fjärrvärmenätet att öppnas för fritt tillträde för andra leverantörer. Koncessionen gäller i femton år från det avtalet skrevs 2012, nätet kommer alltså att öppnas 2027.

Gemensamt produktionsbolag

E.on Värme har tillsammans med fyra stora bostadsrättsföreningar bildat ett nytt gemensamt bolag, Täby Fjärrvärme (se artikel i Bioenergi nr 4-2015). Det är ett rent produktionsbolag som bygger och kommer att driva det nya fjärrvärmeverket. Täby Fjärrvärme kommer att ha två kunder. Den ena kunden är SVAF, det vill säga de fyra bostadsrättsföreningarna, den andra kunden är E.on Värme. SVAF kommer att köpa 35 GWh värme motsvarande 30–35 procent av produktionen från det nya värmeverket. Resten köps av E.on Värme som sedan säljer värmen till sina kunder.

– Vi bygger ut fjärrvärmenätet i Täby hela tiden, stamledningen är byggd och i slutet av sommaren 2015, kopplades näten i Arninge och Åva ihop. Det finns en tillväxtplan och nu fortsätter vi att växa, säger Thomas Nyberg, på E.on Värme.

Det nya värmeverket på totalt cirka 20 MW kommer att användas som baslast. I Arninge har E.on Värme sedan tidigare två pelletspannor från Osby Parca på 4 MW vardera, som kommer att fungera som mellanlast. Vid Åva i andra änden av fjärrvärmenätet finns fyra biooljepannorna på 4 MW vardera som kommer att användas som topplast, när det är riktigt kallt.

Systemanalys

Den nya anläggningen kommer att drivas med träflis som huvudbränsle.

– När vi valde lösning och storlek på värmeverket i Arninge utgick vi från en en systemanalys för Täby kommun. I den analysen ingick utbyggnaden av nya bostäder vid Täby Centrum och även den planerade utbyggnaden med nya bostäder i andra delar av Täby. Efter det optimerade vi en storlek och ett bränsleval för värmeverket. Det var självklart att använda 100 procent förnybara bränslen. Vi kom fram till att använda fuktiga biobränslen och att värmeverket skulle bestå av två pannor på åtta megawatt vardera samt att varje panna utrustas med rökgaskondensering som kan ge ytterligare två till tre megawatt per panna, förklarar Thomas Nyberg.

Samma tekniska lösning som i Åkersberga

Kravspecifikationerna för den tekniska utrustningen liknar den som E.on Värme använde när fjärrvärmeverket i Åkersberga byggdes. (Läs mer i Bioenergi 4-2014.) Det är samma huvudleverantörer i Åkersberga och i Arninge. Jernforsen har totalentreprenaden och har valt processutrustning, som är densamma som i Åkersberga.

Men utseendet på värmeverken skiljer sig åt. I Åkersberga ser värmeverket ut som en sporthall, i Arninge som två kopparfärgade kuber.

– Kraven på anläggningens utseende var lika tydliga i Arninge som i Åkersberga. Det har varit en ganska lång gestaltningsutredning innan bygglovet blev klart. Fasaderna är målade i en kopparliknande färg. I Arninge byggs ett hus för bränslemottagning och lager samt ett separat hus för pannor och rökgasrening. En utmaning med detta projekt har varit att vi bygger på en plats med många intressenter och att det är höga krav på den arkitektoniska utformningen, förklarar Thomas Nyberg.

Stenkista för kondensatvatten

– Speciellt med denna anläggning är också att vi bygger med en så kallad infiltrationsbädd. I Åkersberga byggde vi dammar för att ta hand om utgående kondensatvatten. I Arninge står anläggningen på en stor stenkista som tar emot kondensatvatten. Det var en utmaning med mycket jord och bergmassor som skulle tas bort och mycket ny sten som skulle tillbaka. Från rökgaskondenseringen leds renat och behandlat kondensatvatten till stenkistan. Dagvatten leds också till samma stenkista, säger Thomas Nyberg.

Samma projektorganisation

– Vi har tagit med oss en hel del från Åkersbergaprojektet och har delvis samma projektorganisation här som där, vilket är ett tecken på att vi försöker återanvända det vi har lärt oss i Åkersberga, säger Anders Taflin, projektledare på Midroc.

– Vi har goda erfarenheter från Åkersbergaprojektet. De tekniska lösningarna påminner mycket varandra, det är i stort sett samma leverantörer. Vi har dragit lärdomar i vissa detaljer men verkningsgrad och miljöprestanda är i princip desamma för båda anläggningarna. Det är hårt ställda krav som inte går att pressa mycket mer, förklarar Anders Taflin.

Investeringen

Varken E.on Värme eller bostadsrättsföreningarna vill gå ut med investeringens storlek. Men en rimlig gissning är att den ligger i storleksordningen 200–250 miljoner kronor.


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 2-2016

Leverantörer

Totalleverantör: Jernforsen

Ugn: Jernforsen

Panna: VEÅ

Elfilter: Ionitec

Rökgaskondensering: Envibat

Vågsystem: Flintab

Styrsystem: Sitect Scada och Siemens S7

Brandskydd: Stanley Security

Projektsamordning: Midroc

Markarbetet: NCC

Bygg: PEAB

Vi använder oss av cookies. Läs mer