Alla ämnen
Opinion & debatt

Boverkets energisystemregler

Om man frågar gemene man vad som menas med en energieffektiv byggnad kommer man att få svaret att det är en byggnad som använder lite energi. Om man sedan frågar vad som kännetecknar en sådan byggnad blir svaret att det är en byggnad med tjock isolering och med täta fönster som inte läcker värme.

Men riktigt så enkelt är det inte. Det är nämligen så att energiprestandan för en byggnad i Stockholm bland annat beror av hur tjocka elkablar som kopplar ihop elsystemen i Skåne och norra Tyskland.

Att det förhåller sig på detta sätt blev tydligt vid det seminarium om byggreglerna som Boverket anordnade i november förra året. Över hundra personer hade samlats för att lyssna till myndighetens tankar om hur framtidens energieffektiva byggnader ska konstrueras.

Men mycket lite av diskussionen i rummet kom att handla om själva byggnaden. Istället diskuterades hur bränsle kan allokeras på producerad el och värme i fjärrvärmebolagens kraftvärmeverk och att biogas kan komma att ersätta fossil gas i naturgasnätet.

Anledningen till att arbetet har tagit denna vändning är regeringens direktiv i plan- och byggförordningen som säger att energiprestandakraven i byggreglerna ska utgå från byggnadens användning av primärenergi. Detta innebär i praktiken att det omgivande energisystemet ska speglas i reglerna. Mängden primärenergi beräknas genom att den energi som levereras till byggnaden viktas med så kallade primärenergifaktorer, vilka i sin tur bestäms av hur respektive energibärare är producerad.

Tvärtom mot vad som är logiskt

I princip borde detta innebära att energibärare med högt värde och som man bör hushålla med ska ha en hög primärenergifaktor, och att energibärare med lågt värde ska ha en låg faktor. Men åter igen, riktigt så enkelt är det inte. I nu gällande regler har el från solcellerna på taket en faktor som är lika med noll och biobränsle i form av en pinne som annars skulle ligga och ruttna i skogen har en faktor lika med ett. Alltså precis tvärtemot vad som är logiskt.

En annan omständighet som är ologisk är att det är lättare att klara kraven med eldrivna värmepumpar än med annan teknik för uppvärmning. Detta trots att Boverket har regeringens uppdrag att formulera regler som resulterar i byggnader med särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el.

Det är också så att hanteringen av lokal elproduktion med solceller ger en indirekt styrning mot användning av el för uppvärmning. Man får helt enkelt större utväxling av solcellerna på taket om byggnaden förbrukar mycket el.

En sak som gör situationen än märkligare är att gemene man, politikerna i Energikommissionen och de flesta berörda branscher är överens om hur kraven på byggnaders energiprestanda ska formuleras. Nämligen som nämns ovan, att byggnader ska ha ”tjock isolering och täta fönster som inte läcker värme”. Att byggregler ska handla om byggnader och inte om energisystemet.

 

Erik Dotzauer, ansvarig för styrmedelsfrågor på Stockholm Exergi.
Erik Dotzauer, skatte- och styrmedelsexpert på Stockholm Exergi. Erik Dotzauer, ansvarig för styrmedelsfrågor på Stockholm Exergi.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy