Naturskyddsföreningen har missat en viktig aspekt i reglerna för Bra Miljöval el – det finns inga kriterier för användningen av den miljömärkta elen.
Bra Miljöval el framhålls som en tuff miljömärkning. Krav ställs på produktionsanläggningarna och det krävs att medel avsätts i fonder för miljöförbättrande åtgärder. Betalningen till fonder är dock blygsam. För 2018 var avsättningen i storleksordningen två promille av elkostnaden för en konsument som köper Bra Miljöval el.
Fonderna finansierar åtgärder främst inom området biologisk mångfald. Ur klimatsynpunkt är Bra Miljöval el i praktiken likvärdigt med ursprungsmärkt förnybar el, och eftersom avtal om ursprungsmärkt el inte påverkar utsläppen av växthusgaser är köp av Bra Miljöval el ingen klimatåtgärd.
Annorlunda uttryckt – att avtala om el från gamla vattenkraftverk som har producerat i hundra år påverkar inte utsläppen av växthusgaser. I praktiken blir det bara en omfördelning av statistik. Och inte minskar klimatpåverkan för att man avsätter två promille av sin elkostnad till ett räddningsprogram för musslor.
Detta är något som ofta missförstås. Det är många som tror att man skapar klimatnytta när man köper Bra Miljöval el, men så är alltså inte fallet.
Att avtala om Bra Miljöval el kostar några enstaka procent mer än omärkt el. I takt med att fler elkonsumenter vill visa upp gröna miljöredovisningar ökar risken att sådana avtal kommer att användas till att ”köpa sig fri”, för att slippa genomföra mer kostsamma åtgärder. För att minska den risken bör det införas kriterier för elanvändning i regelverket.
Exempel på kriterier kan vara att elen inte får användas i vissa ineffektiva tillämpningar, att elanvändningen ska mätas per timme, att elkonsumenten ska arbeta med användarflexibilitet och att Bra Miljöval el inte får tillgodoräknas i beslutsunderlag för åtgärder. Detta kan skrivas in i elavtalen. Man kan också kräva att elleverantörerna tydligt informerar sina kunder om förutsättningarna.
Att användarkrav följs kan förvisso vara svårt att kontrollera, men det är inte ett tillräckligt argument för att helt avstå från sådana kriterier. Bara det faktum att man börjar ställa krav på elanvändning kommer att rikta uppmärksamhet på ett område som är viktigt och kritiskt för omställningen av energisystemet. Det skulle i vart fall bidra mer i klimatarbetet än vad nuvarande regelverk gör.
Naturskyddsföreningen bör införa kriterier för elanvändning i reglerna för Bra Miljöval el. Det skulle göra märkningen än mer kraftfull.
Kommentar: För en detaljerad beskrivning av systemet för ursprungsmärkning av el hänvisas till en föreläsning som jag gav i höstas och som finns att se på Youtube.
Erik Dotzauer, Skatte- och styrmedelsexpert, Stockholm Exergi
Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 5 – 2020 som går att läsa här