På Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik utanför Östersund bygger man nu ut bränsleplanen – med hjälp av aska. Restprodukten går utmärkt att använda som underlag för tunga fordon då den blir hård som betong när den härdas. Risken att få med sig föroreningar så som sten och grus från bränsleplanen där bränslet hämtas minimeras. Den stora vinsten är dock den hållbara återanvändningen.
– Återvinning av material är högaktuellt idag och där är aska en bortglömd resurs. Forskningen visar att aska som blir kvar efter förbränningen i kraftvärmeverket är ett bra konstruktionsmaterial som kan ersätta andra råvaror som grus vid vägbyggen samt andra anläggningsarbeten, säger Daniel Ivarsson, projektledare för Team Bränsle, Projekt och utveckling vid Jämtkraft.
Daniel har under lång tid arbetat med aska och följt forskningen inom området. Han är bland annat delaktig i Askprogrammet som ligger under branschens forsknings- och kunskapsföretag Energiforsk. Jämtkraft har inom ramen för forskningen byggt två pilotvägar inne på området vid kraftvärmeverket och i fjol vid samma tidpunkt den 700 m2 stora parkeringen vid Östersund Solpark. Nu görs alltså samma sak vid den egna bränsleplanen utanför kraftvärmeverket.
– Det blir kortare transporter och billigare än att bygga med bergkross vilket är ytterligare ett argument till att vi vill fortsätta använda just askan som material, berättar Daniel.
Aska kan utveckla nya affärsmodeller
Från kraftvärmeverket strax utanför Östersund kommer cirka 7 000 ton aska per år. Cirka 400 ton genereras från eldning av grot (det vill säga grenar och toppar) under kraftvärmeverkets driftsstopp på sommaren. Den askan innehåller många olika näringsämnen och är lämplig att återföra till skogen vilket görs varje år.
Den största delen aska från kraftvärmeverket, cirka 6 600 ton, är dock aska som inte återförs till skogen. Den blandas för närvarande med rötslam och används som täcknings- och konstruktionsmaterial på soptippen. Att använda aska som konstruktionsmaterial är ett sätt att hushålla med resurser men det kan också vara ett sätt att utveckla nya affärsmodeller. Istället för att betala deponiavgifter kan det finnas utrymme att finna avkastning för askan.
– Askan är en fantastisk resurs och det finns många nya användningsområden för den. Vi har kunskapen och det finns många som är intresserade av att använda aska vid till exempel vägbyggen. Problemet är att det tar tid med både anmälan och tillstånd, och den tiden har man inte alltid när man ska bygga en väg, säger Daniel Ivarsson.
