Annons Annons
Annons Annons

Sala-Heby Energi renoverar och bygger om för att använda returträ

Sala-Heby Energi investerar 130 miljoner kronor för att renovera och bygga om sitt 20 år gamla biokraftvärmeverk, Silververket. Samtidigt byggs anläggningen om för att klassas som en samförbränningsanläggning och kunna använda returträ. Tommy Jönsson, affärsområdeschef för värme, förklarar varför ombyggnaden är en bra lösning.

Peter Knutsson

Sala-Heby Energi anpassar sin panna för samförbränning för att kunna använda returträ som bränsle. På bilden syns Peter Knutsson, projektledare på Sala-Heby Energi.

Anläggningen byggdes 1999–2000 av Foster Wheeler som en kraftvärmepanna för 80 bars tryck och 480 graders temperatur.

– Trots att den är 20 år gammal har pannväggar och överhettare stått sig bra. Vi har aldrig bytt överhettare tidigare, men nu byts den ut, säger Tommy Jönsson.

Slitage i bränslebädden

På senare år har förbränningen i anläggningen förändrats. Det har varit svårt att klara låga emissionsnivåer för kväveoxider med bibehållen effekt, även om emissionerna legat inom gränsvärdena.

Det som orsakade problemenen är slitage i bränslebädden och luftdysor, säger Tommy Jönsson.

Anpassning till torrare skogsbränsle

Ett andra skäl till investeringen är att i dag är de skogsbränslen som produceras torrare jämfört med för 20 år sen. Sala-Heby Energi ville anpassa bränslebädd och förbränning till ett torrare bränsle.

Samförbränning

När andra delar av anläggningen behövde åtgärdas valde Sala-Heby Energi att studera om det var möjligt att anpassa pannan för samförbränning.

– Vi gjorde en upphandling i ett par steg för att se om det är ekonomiskt försvarbart att gå över till returträ som huvudbränsle. De kalkyler som vi tog fram visade att ett lägre bränslepris för returträ kunde motivera en högre investering, säger Tommy Jönsson.

Anpassning för samförbränning innebär ett större ingrepp.

– Dels behövs ett nytt miljötillstånd för hela verksamheten. Dels behöver vi åtgärda rökgasreningen, något vi inte hade behövt om vi hade fortsatt med rent skogsbränsle. Den ökade kostnaden för att gå över till returträ är 40–50 miljoner kronor av den totala investeringen på nästan 130 miljoner kronor, säger Tommy Jönsson.

Sala-Heby Energi kommer att fortsätta använda vanligt skogsbränsle och räknar med att använda 70 procent returträ och 30 procent skogsflis.

– Proportionerna beror på hur priserna på biobränslemarknaden ser ut, beroende på tillgång och efterfrågan.

Investering i två delar

Sala-Heby Energi gör investeringen i två etapper. Den första delen genomförs i år och andra delen 2020. Då genomförs investeringen i rökgasrening och kondensatrening.

– Vi håller på att handla upp rökgasrening och kondensatrening och räknar med att bli klara med upphandlingen i höst. Vi kommer efter de investeringar som genomförs i år med ny pannbotten, byte av start- och stödbrännare, byte av luftförvärmare och överhettare, att kunna använda både vit returträflis och skogsflis, förklarar Tommy Jönsson.

Leverantörer

Valmet kommer att göra de stora delarna kring ny pannbotten. Underleverantörer till Valmet är PetroBio som ska leverera start- och stödbrännare. Noxor kommer att leverera bränslehantering med såll och magnetavskiljning för att kunna hantera returträ.

Vi valde Valmet utifrån pris, prestanda och leveranstider.

Ombyggnaden

Ombyggnationen startade i maj med egna byggarbeten som håltagningar, placering av viss befintlig utrustning. Valmet startade i juni med förberedande arbeten kring pannbotten och panntoppen. Efter midsommar började en hel del material komma på plats och det stora arbetet började i juli. En bit in i september startar provkörningen som kommer att pågå fram till november.

– Vi behåller hela pannkroppen men byter innanmätet som överhettare, delar av panntuberna i samband med att pannbotten byts ut. Det görs en del undanbockningar av tuber för de nya brännarna och för att ha möjlighet att dosera tillsatser för kväveoxidreduktion.

80 personer på plats

Omkring 80 personer har varit sysselsatta från början av juli till början av september. Valmet använder svetsare, isolerare, murare från bland annat Polen, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien och Spanien. Personalen har jobbat i tvåskift från måndag till och med lördag.

– Det har märkts i lilla Sala att några till har behövt någonstans att bo och äta under två månader, säger Tommy Jönsson.

Bränsleförsörjningen

Bioolja används redan i dag i startbrännare i kraftvärmeanläggningen. I den nya start- och stödbrännaren kommer Sala-Heby att fortsätta använda en fin bioolja som heter Verdis Polaris Aura som tillverkas av Adesso och levereras av Energifabriken.

Sala-Heby Energi kommer att behöva omkring 150 GWh biobränsle per år. Allt fast biobränsle levereras sönderdelat, sorterat och förberett till bränslemottagningen vid Silververket. I mottagningen sorteras överstora bitar ut och sönderdelas i en mindre kross, även metall sorteras ut.

Bränsleförsörjningen är tryggad för det första året och även längre fram. Basen är fortfarande trädbränsle för år ett.

Det pågår en upphandling för returträ, som vi hoppas börja använda år två, om vi klarar konkurrensen mot övriga aktörer som vill ha det här bränslet. Vi kommer att ha en viss del vit returträflis första säsongen, omkring tio procent.

Bränslekonkurrens

I Mälardalen är det flera aktörer som har ställt om till returträ och biobränsle och det finns en ökad konkurrens som förmodligen sätter spår i priset.

– Jag tror inte att vi i Mälardalen kommer att se de väldigt låga priser som vi har sett under en period. Vi ser prognoser på att priserna kommer att fördubblas för returträ upp till 80–100 kronor per MWh. Men det är en ny marknad för vår del, med helt andra aktörer som vi har kontakt med. Vi håller på att lära oss denna marknad, säger Tommy Jönsson.

Framtidssäkring

– Det vi vill med den här investeringen är att framtidssäkra vår anläggning genom att dels få en panna som fungerar bra i många år och klarar fler typer av bränslen. Dels vill vi säkra utvecklingen utan att behöva höja fjärrvärmetaxorna, säger Tommy Jönsson.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 4-2019 som finns att läsa som e-tidning här

FAKTA

Om Silververket:

Silververket byggdes 1999–2000 inne i Sala tätort. Anläggningen är byggd för att använda träflis med en fukthalt på cirka 50 procent som bränsle. Kapaciteten är maximalt 32 MW varav upp till
10 MW el.

Hanteringsutrustning för bränsle och bottenaska:

Direkt till Sala-Heby Energi levererar Noxor: Bränsleficka, Bandtransportör, Magnetavskiljare, Skivsåll, Skruvtransportör

Via Valmet Power i Göteborg levererar Noxor hanteringsutrustning för bottenaska som består av: Hydrauliska och pneumatiska skjutspjäll, Vattenkylda bottenasksskruvar, Skraptransportörer, Skruvtransportörer, Trumsikt, Retursandsändare

Vi använder oss av cookies. Läs mer