Annons Annons
Annons Annons

Skatt på förbränning är inte en miljöskatt!

En skatt på avfall till förbränning har knappast någon möjlighet att öka materialåtervinningen eller minska avfallsmängderna. I stället krävs en aktiv och stringent kemikaliepolitik och utvecklade design- och produktkrav. Då kan långsiktigt verkliga cirkulära kretslopp skapas, om det verkligen är regeringens mål med politiken, skriver Avfall Sverige i ett pressmeddelande

Regeringen meddelar i budgetpropositionen att en skatt på avfall till förbränning på 75 kr/ton införs redan i april 2020. Den höjs sedan stegvis till 125 kr/ton. Detta görs tyvärr mot bättre vetande. Avfall Sveriges analys visar att en skatt på avfall till förbränning inte har någon miljöstyrande effekt. Och vi är inte ensamma i vår kritik, i princip alla remissinstanser, inklusive regeringens egna myndigheter, är emot förslaget. Även regeringens utredning kom fram till att skatten inte är någon bra ide.

– Skatt på energiåtervinning har liten – om ens någon – möjlighet att styra mot ökad materialåtervinning. Att införa skatten redan nästa år sätter också kommunerna i en svår situation eftersom avfallstaxorna för 2020 redan är beslutade i många kommunfullmäktige, säger Tony Clark vd på Avfall Sverige.

Ett grundläggande problem är att beslutet om en skatt saknar systemperspektiv. I ett sådant blir det tydligt att energiåtervinning av avfall i Sverige bidrar till att minska klimatpåverkan, då deponering kan undvikas och fossila bränslen ersättas. Att svensk avfallshantering ses som ett föredöme världen över kan vi delvis tacka avfallsförbränningen för.

Ökning av de globala klimatutsläppen

Det saknas också ett undantag för importerat avfall till förbränning. Enligt Avfall Sveriges beräkningar är det endast just i det fallet som en skatt möjligen skulle bidra till ökad materialåtervinning, men då till en väldigt hög kostnad. Istället riskerar skatten nu strypa denna möjlighet till svensk tjänsteexport, vilket tvingar länder med begränsad förbränningskapacitet att istället öppna nya deponier och därigenom bidra till en ökning av de globala klimatutsläppen.

– Trots att den tänkta skatten inte är ett bra styrmedel så välkomnar Avfall Sverige att skattenivån höjs i steg samt att undantag görs för biobränsle, animaliska biprodukter och farligt avfall. Däremot avvisar vi helt tanken på särskilda undantag för avfall till utpekade förbränningsanläggningar. Det skulle leda till konkurrenssnedvridning och kan inte accepteras, säger Tony Clark.

Tanken bakom skatten är att uppmuntra till materialåtervinning och bidra till en fossilfri framtid. Det står Avfall Sverige och kommunerna bakom, men att straffa avfallshanteringen, som är sist i ledet, hjälper inte. Om våra politiker istället hade jobbat uppströms, med att ställa krav på att produkterna ska vara designade för återbruk och återvinning, då hade vi kunnat prata om resurseffektivitet. En av producenterna väl utbyggd bostadsnära insamling av förpackningar och tidningar kan komma att bidra till bättre källsortering och ökad materialåtervinning.

– Avfall Sverige välkomnar alla skatter som har en styrande effekt och som leder till att förorenaren betalar. Avfallsförbränningsskatten har framställts som en sådan, men som förslaget ser ut idag är det en ren fiskal skatt och inte en miljöskatt, säger Tony Clark.

Läs den nya rapporten från IVL om avfallets roll i framtidens energisystemet

Söderenergi är en aktör på marknaden som använder avfall som huvudbränsle

Söderenergi är en aktör på marknaden som använder avfall som huvudbränsle

Söderenergi producerar fjärrvärme för cirka 300 000 personer, kontor och industrier i Stockholmsregionen, dygnet runt och året runt. I kraftvärmeverket produceraras  även el som motsvarar förbrukningen i 100 000 hushåll. Den säljs direkt till den nordiska elbörsen. På ett år omvandlas 1 miljon ton avfall till energi. Hälften kommer med båt till Söderenergis hamn i Södertälje. Produktionen sker i tre huvudanläggningar; Igelsta kraftvärmeverk som är Sveriges näst största bioeldade kraftvärmeverk, Igelsta värmeverk och Fittjaverket.

Vi använder oss av cookies. Läs mer