Annons Annons
Annons Annons

Skogsflis det naturliga valet i Jönköping

Jönköping Energi invigde det nya biokraftvärmeverket Torsvik 2 i mitten av april 2015. Men anläggningen har varit i drift sedan hösten 2014. Bioenergi träffade Per Mernelius, chef tillförsel och planering, på Jönköping Energi för att få veta mer om erfarenheterna från den första tidens drift med fokus på bränslefrågor.

Flygbild Jönköping Energi

Till vänster om skorstenen syns Torsvik 1 från 2006 som använder avfall som bränsle. Bakom skorstenen ligger det nya Torsvik 2 som använder biobränsle.

Den nya anläggningen ligger bredvid den befintliga avfallspannan i Torsvik, tolv kilometer söder om Jönköping. Härifrån kan Jönköping Energi leverera 150 MW värme till staden och cirka 25 procent av Jönköpings elbehov. Torsvik 1 togs i drift 2006 och använder avfall som bränsle medan Torsvik 2 enbart använder skogsbränsle.

Från torrt till fuktigt biobränsle

Innan 2006 använde Jönköping Energi den centralt placerade Munksjöanläggningen som baslastpanna för att generera fjärrvärme med träpulver och olja. I dag står oljepannorna stilla, men de finns kvar som reserv. Från 2006 levererar avfallspannan baslasten och efter starten av den nya skogsbränslepannan används träpulverpannan på 60 MW endast som topplastpanna när temperaturen sjunker ner mot noll grader. I fjärrvärmesystemet finns också några träpelletspannor som används för topplast. Användningen av träpulver har alltså minskat kraftigt. De volymer träpulver som behövs i dag levereras av Kalmar Energi Värme i Sävsjö samt Agroenergi Neova i Ulricehamn och Malmbäck.

Det har blivit en överflyttning från torra pulverbränslen till fuktiga biobränslen som grot. Vi ligger i ett skogslän och har mycket biobränsle inom kort avstånd. Nu ökar volymerna av sågverksbiprodukter i regionen och blir tillgängliga för pelletsindustrin eller annan verksamhet som kan använda sågspån, säger Per Mernelius.

Enbart skogsbränsle

– Vi har beslutat att biokraftvärmeverket enbart ska gå på skogsbränsle. Om vi vill kan vi använda torv, men just nu har vi inga planer på det. Svavelgranulat tillsätts i förbränningen för att hindra påslag på ytor i pannan. Vi har tillstånd att använda vitt returträ, men inga andra returträsortiment. Hittills har vi inte använt returträ utan bara skogsprodukter. Pannan har gått en driftsäsong och sommarens revision av pannan visade att den ser väldigt bra ut invändigt. Det är bra betyg på de bränslena vi använder och på pannan som klarar de bränslen vi använder, säger Per Mernelius.

Per Mernelius är bränslechef på Jönköping Energi

Per Mernelius är bränslechef på Jönköping Energi på bränsleplanen där stamved flisas i början av juni.

Bränslemix

Bränslemixen består till 65 procent av grenar och toppar men Jönköping Energi använder också stamvedsflis som flisas vid Torsvik.

– Vi använder även bark och kommer att försöka växla över till mer sågverksbiprodukter eftersom det finns tillgång på dessa för tillfället. Det har fungerat bra att använda bark, men hemligheten är att mixa det på rätt sätt. En entreprenör sköter hanteringen på bränsleplanen med hjullastare och egen personal. Entreprenören har ansvar för att i samarbete med VMF Syd mixa bränslet som kommer in. Bränslet tippas antingen rakt i tippfickan, men om bränslet är för fuktigt eller för torrt läggs det på planen och blandas innan det tippas i fickan.

Traditionell inmätning av biobränsle

Jönköping Energi har valt att använda en bemannad bränslemottagning för att kunna göra en okulärbesiktning och ha bra kontroll över bränslet som är på väg in i pannan.

– Vi anlitar VMF Syd för att mäta vikt och fukthalt på inkommande bränsle och hålla kontakt med lastmaskinförarna så att bränslet hamnar på rätt plats. Bränslet mäts in antingen som direktförbrukning eller i lager. Vid direktförbrukning tippas bränslet i tippfickan, annars tippas det i högarna. Bränslet från högarna vägs med hjälp av en våg i lastmaskinens skopa. Vågen på skopan har visat sig fungera bra. Vi får månadsvis invägningsstatistik för olika bränslen och har ett avropssystem för att beräkna lagerstorlek. Fukthalten mäts på traditionellt vis med 24-timmars ugnsmetod. Personalen från VMF har bra koll och kan peka ut det torraste och det blötaste bränslet. Det har visat sig fungera bra, förklarar Per Mernelius.

Bränsleberedning i sållhus

Skogsbränslet som lossas i tippfickan passerar först ett sållhus, där överstort material sållas ut och krossas, och där metaller och sten avskiljs. Ett gnistsläckningssystem från Grecon övervakar processen och förhindrar att bränslet antänds. Efter sållhuset leds bränslet till ett mellanlager bestående av två silor med plats för totalt 10 000 kubikmeter flis. I hanteringen blandas bränslet om och blir mer homogent innan det via ett över 250 meter långt transportband leds in till pannhuset.

Jönköping Energi bränsletransportör

Transportbandet är 259 meter långt och tar varje år 450 GWh biobränsle in till pannan.

Behöver mer plats

– Vi har varit ganska trångbodda. Våra två silor rymmer flis som räcker i tre dygn vid full drift och lagerytorna har plats för upp till 40 GWh bränsle. Nyligen har vi fått tillgång till ytterligare 30 000 kvadratmeter mark i anslutning till bränsleplanen där vi kommer att kunna jobba både med biobränslen och askor. Där installeras även en ny våg för vägning av inkommande flis. En annan våg väger lastbilen när den åker ut igen. Detta ger en bättre logistik för lastbilarna. Vi tar endast in rena sortiment och blandar dessa själva. Vi vill inte betala för att någon annan ska mixa på en terminal, utan vi tillverkar vår egen bränslemix här eftersom vi har både maskiner och personal på plats, förklarar Per Mernelius.

Askan ska tillbaka till skogen

– Askan ska återföras till skogen. Vi blandar askan med vatten i en Fejmertblandare så att den innehåller 25–30 procent vatten. Sedan lagras askan och därefter krossar en entreprenör askan och återför den till skogarna runt Jönköping, där vi har hämtat biobränslet. På ett år får vi 3 000–4 000 ton flygaska. Bottenaskan består till nästan 100 procent av kasserad sand från processen och den säljs till anläggningsarbeten lokalt i Jönköping.

Pannan har fungerat bra

Den nya pannan är en bubblande fluidbed-panna från Valmet. Pannan kan leverera 110 MW effekt. Turbinen från Siemens har en effekt på 35 MW.

– Sedan vi startade hösten 2014 har vi inte haft några större problem. Pannan har gått väldigt bra första säsongen, säger Per Mernelius.

Sex bränsleleverantörer

Vi har sex olika leverantörer och avtalen ligger på mellan ett och två år. Vi förbrukar omkring 400–450 GWh per år beroende på hur kall vintern är. Energivärdet ligger i snitt på 0,9 MWh per kubikmeter. Det blir många transporter och allt måste fungera. Vi har ett medeltransportavstånd på fem mil.

Inga krav på förnybara transporter

– Vi ställer inga krav på att bränslet i transporterna ska ske med förnybart bränsle. De krav vi har är till exempel att man inte får köra med överlast. Vi ställer också krav på hög säkerhet. På Torsvik har vi personal på plats som ser till att lastbilarna kommer in och att de också kommer ut på rätt sätt.

– Egentligen har vi inte funderat på att ställa krav på användning av biodrivmedel. Vi köper ett miljövänligt bränsle och våra leverantörer går mot certifiering och vi använder oss bara av kända leverantörer och det är upp till dessa att välja vilket bränsle de kör på, säger Per Mernelius.


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2015

FAKTA

Tekniska data Torsvik 1:

  • Värme (GWh/år): 350
  • El (GWh/år): 100
  • Ångtemp. (°C): 380
  • Ångtryck (bar): 41

Tekniska data Torsvik 2:

  • Värme (GWh/år): 340
  • El (GWh/år): 130
  • Ångtemp. (°C): 540
  • Ångtryck (bar): 140

Bränslemottagning:

  • Bemanning av mottagningsstationen: VMF Syd
  • Våg: Flintab
  • Vågsystem: SDCs Doris
  • Avropssystem: Biobiz
  • Hjullastarvåg: Tamtron

Leverantörer:

  • Panna: Valmet (Metso Power)
  • Rökgaskondensering: Clean Air Technology
  • Yttre bränslehantering: BMH Technology Oy
  • Turbin och generator: Siemens
  • Mark- och byggentreprenad: NCC
  • Kontorsbyggnad: PEAB
  • Investering: 1 200 Mkr

Vi använder oss av cookies. Läs mer