Alla ämnen
Opinion & debatt

Brexit, Baylan och kaskadreglering

Före sommaren hände en del som sedan kunnat begrundas i hängmattan.

  • I juni röstade en majoritet av britterna för att lämna EU och May har sagt att så får det bli.
  • I juni enade Baylan fem svenska riksdagspartier kring en energiuppgörelse.
  • I juni kom en av EU-kommissionen beställd rapport om ”kaskadoptimerad användning av trä”.

Först något om reaktionerna på Brexit:

Axelmakter har antytt att de vill stärka EU-byråkratin och överväger en tydligare kärna av centraleuropeiska stater, ungefär som i gamla Kol och stål-unionen. Men att få till ett nytt EU-fördrag med A- respektive B-lag låter inte framkomligt och övertygande. Det skulle leda till ännu mer svåröverskådlig byråkrati.

Förvånande är att inte fler sagt att EU behöver fokusera på lite färre och viktigare områden som fri rörlighet för människor, varor och energi i unionen och mindre på regleringar av sådant som medlemsstaterna själva bättre klarar av.

Energiuppgörelsen tycker undertecknad är ett steg i rätt riktning. Nytt mål med 100 procent förnybar energi 2040 känns både möjligt och bra. En öppning för att det fortfarande kan finnas kärnkraft med i bilden känns också väl motiverat. Kärnkraft är förvisso inte förnybar energi men den är tämligen klimatneutral och vi har beprövat kunnande och stora investeringar i anläggningar och infrastruktur. Det är inte lätt att få ihop en ekvation med svenskt välstånd och exportkapacitet utan en viss öppning för överbryggning med en mindre del kärnkraft i systemet.

Kaskadreglering

En specifik och brännande fråga är propåer om att användningen av trä skulle regleras med någon typ av kaskadstyrning. I en marknadsekonomi styrs användningen av förädlingsvärde och slutkonsumenternas betalningsvilja. Förbud, varudeklaration, certifiering och miljöavgifter finns också med i bilden som komplement till de rena marknadskrafterna. Om man ovanpå detta försöker lägga en styrning baserad på kaskadresonemang  förirrar man sig ohjälpligt i något som varken är marknadsekonomi eller planekonomi. Alla nationer utom möjligen Nordkorea och Venezuela har väl vid det här laget slutat att tro på att planekonomi är genomförbart och leder till något bra.

Ett av skälen till funderingarna på kaskadreglering är den marknadspåverkan som statsstöd till biobränsle har. Den svenska modellen att belasta fossil energi med miljöavgift i form av CO2-skatt är ett enkelt och överlägset sätt att lösa frågan. Här finns potential att fokusera, förenkla och effektivisera EU-politiken!

Trädbränsleföreningen ordnar varje år en resa för medlemmar till något EU-land för att närmare bekanta sig med förutsättningar, politik och faktisk utveckling. Vi kan notera att intresse, idéer, flöden och utveckling går i vågor i varje land. I början av oktober åker vi till Danmark som nu verkar vara inne i en expansiv fas. Om någon presumtiv medlem vill följa med så kanske det kan ordnas. Hör av er!


Sven Hogfors, Svenska Trädbränsleföreningen
Telefon: 08-787 59 04


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2016. Den finns att läsa som e-tidning här.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy