Brogas ökar leveranserna till Arla med ny flispanna

Samarbetet mellan brogas och arla sträcker sig tio år tillbaka.

– Det startade 2011 då vi skrev ett avtal med Arla om att leverera 16 GWh biogas per år, motsvarande halva deras behov.
Efterhand har samarbetet fungerat ganska bra för Arla och det har varit helt avgörande för att Brogas skulle komma igång med biogasproduktion, säger Magnus Ahlsten, grundare och ordförande i Brogas.

Ny flispanna

När Arlas panna var på väg att bli för gammal började Arla och Brogas diskutera olika lösningar och kom fram till att en ny flispanna var det bästa alternativet i kombination med att Brogas tog ansvar för driften av anläggningen. I ett nytt pannhus står nu en ångpanna, en ångackumulator samt två kombipannor. Kombipannorna finns för att kunna stötta flispannan om den inte hinner öka effekten i takt med snabba effektvariationer i Arlas process samt för att Brogas ska kunna leverera biogas om det finns överskott. I mitten av februari var anläggningen i drift, godkänd och hade börjat leverera ånga till Arla. Den kräver ingen personal närvarande under nätterna.

Investering på 67 miljoner

Den budgeterade investeringen var 67 miljoner kronor och Klimatklivet gav ett bidrag på 35 miljoner kronor.

Det är mycket pengar men utan bidraget hade denna investering inte blivit av. Brogas har dessutom gjort en
del tilläggsinvesteringar för kombipannorna, säger Magnus Ahlsten.

100 procent förnybart

I Visby producerar Arla torrmjölk, en process som är energikrävande. Arla har ett energibehov på 35 GWh per år. Brogas ska förse Arla med hela energibehovet baserat på 100 procent förnybara energikällor. I första hand kommer flis att användas som bränsle, till det kommer en viss mängd biogas och bioolja. Den biogas som Arla tidigare använde har frigjorts till andra kunder. Merparten ska levereras till bussarna på Gotland. Elen som Arla använt är nu tillgänglig för andra användare. Oljan är ersatt med flis vilket ger en bra klimatnytta.

Kan bli mer biogas

Brogas producerar drygt 30 GWh biogas i dagsläget.

Vi använder ungefär 20 procent av den råvara som finns tillgänglig för biogasproduktion på Gotland. Våra planer är att bygga en ny biogasanläggning på Gotland inom två år. Det finns även möjlighet att frigöra mer råvara för biogas från åkermark på Gotland. Vi hoppas att EU ändrar regelverket så att vi kan börja använda grönmassa från jordbruket som råvara.

– Jag tycker att det är mycket märkligt att vi inte redan kan göra det. Vi får lägga åkrar i träda, i dag är det mellan fem och tio procent av åkermarken på Gotland som inte används, men vi får inte använda den marken för att producera energi, vilket är väldigt avigt, säger Magnus Ahlsten.

Nytt område

Magnus Ahlsten är lantbrukare och har byggt upp och drivit en biogasanläggning på Gotland under tio år. Att bygga och driva en 8 MW flispanna för att leverera ånga till en industri var ett nytt område även om det finns likheter.

– Jag har försökt skaffa mig så mycket kunskap som möjligt och försökt förstå vad som är viktigt. Det var i huvudsak Michael Jansson, projektledare för nya flispannan, och jag som gjorde upphandlingen med hjälp av några andra personer. Först och främst sonderade vi marknaden efter tänkbara pannleverantörer. Processen med att lära sig området, välja lösning och göra upphandlingen tog ungefär två år. Michael Jansson är en van projektledare med tidigare erfarenheter från liknande projekt. För detta bygge har han varit ovärderlig. Vi valde till slut ett konsortium med Saxwerk och VEÅ som leverantör. De kändes väldigt seriösa och har med stor kunskap byggt en gedigen anläggning, säger Magnus Ahlsten.

Spännande med ny teknik

– Att sätta sig in i en helt ny teknik tycker jag är jättespännande. Nu förstår jag vad den här anläggningen är. Jag hade aldrig varit i något större pannrum tidigare. Men förbränningsteknik är ingen ”konstig” teknik. Inom detta område finns det en mycket större erfarenhet av hur en anläggning ska se ut och hur den ska köras, jämfört med hur det såg ut när jag började med biogasteknik. En pannanläggning levereras färdig med ett färdigt styrsystem. Sedan är det bara att lära sig hur anläggningen ska köras. Den här anläggningen har på sätt och vis varit mycket enklare att bygga jämfört med biogasanläggningen, även om det har varit väldigt svårt det också, men vi har mycket bra leverantörer och väldigt bra personal, pannskötare är Henrik Lindby och Erik Lövgren, som har lärt sig att elda av Saxwerk. Vi hyser stora förhoppningar om att det här kommer att gå mycket bra, säger Magnus Ahlsten.

Flis från Gotland

All flis, cirka 35 GWh per år, som används som bränsle finns på Gotland.

– Tidigare har en del flis körts med bil och båt från Gotland till fastlandet, det kommer att göras i mindre utsträckning nu och det ger en miljövinst. Flisen kommer från avverkningsrester. Gotländsk  skog genererar ovanligt mycket grot. » Träden ger ett bra kärnvirke men är kortväxta och topparna har ganska grova grenar, förklarar Magnus Ahlsten.

Potential i skogen

Skogsbruket på Gotland genererar avverkningsrester som räcker till Brogas anläggning och till fler pannor på Gotland.

I stort sett alla samhällen på Gotland har flisvärme och många hus har också någon form av fast vedhantering. Men det finns fortfarande mer flis på Gotland och det går att bygga fler pannor. Vi ser att ju mer vi sågar i skogen desto mer växer den och vi har inte haft så mycket skog de senaste 200 åren som vi har nu i landet. Det finns stor potential att öka tillväxten i skogen, avslutar Magnus Ahlsten.

Leverantörer i konsortium

Saxwerk och VEÅ har levererar ånganläggningen till Brogas. Brogas byggt pannhuset medan Saxwerk och VEÅ stått för alla processdelar. Saxwerk har levererat bränslehanteringen inklusive tippficka, ugn, filter, reningsteknik och askhantering. VEÅ har levererat allt som är ångrelaterat: en 8 MW ångpannan med ett leveranstryck på 28 bar, en ackumulatortank för ånga samt två kombipannor på 3,5 MW vardera.

– Saxwerk kom in i projektet via VEÅ som blev kontaktade av Brogas eftersom VEÅ har en hög kompetens inom ångpannor. Vi har ett konsortieavtal med VEÅ där Saxwerk varit konsortieledare. Det har fungerat väldigt bra att åka till Gotland och de leveranser som kommit från Estland har fungerat bra. En fördel för oss har varit att våra estniska montörer inte har kunnat åka hem på grund av att de estniska myndigheterna har haft tuffare karantänsregler än vad de svenska myndigheterna har haft. Därför har montörerna varit kvar tills arbetet blivit klart, på det sättet har det gått snabbt, vilket har varit bra för Saxwerk, säger Tomas Wendt, projektledare på Saxwerk.

Denna text finns även att läsa i Bioenergi nr 1 – 2021