Regeringens klimatbudget får mer ris än ros. Sänkt reduktionsplikt och lägre skatt på fossila drivmedel väntas leda till högre utsläpp och missade klimatmål. Något som däremot piggar upp är regeringens ökade satsningar på Industri- och Klimatklivet.
Den 20 september 2023 överlämnar regeringen sin budgetproposition för 2024 till riksdagen. Den innehåller en del positiva klimatåtgärder, men också ett antal förslag som kraftigt ökar utsläppen och riskerar leda till att Sverige missar klimatmålen.
Den främsta orsaken till att Sveriges utsläpp väntas öka är åtgärderna: sänkt reduktionsplikt och sänkt energiskatt på bensin och diesel.
Bioenergitidningen går igenom några av de förslag i budgeten som rör bioenergibranschen.
Klimatklivet förlängs
Regeringens bredaste stöd för klimatinsatser – Klimatklivet – förlängs till år 2028. Anslaget höjs med 800 miljoner kronor år 2024 och totalt 4,5 miljarder kronor för 2025-26. Hittills har en stor del av pengarna gått till att utveckla lokal biogasproduktion.
Bonus vid skrotning av bilar med förbränningsmotorer
En skrotningspremie föreslås, där den som skrotar sin äldre bil med förbränningsmotor och samtidigt köper eller leasar en elbil får rätt till en bonus.
Hur stor bonus samt hur gammal skrotbilen är ännu inte klarlagt. Bonusen beräknas kosta 250 miljoner kronor år 2024 och lika mycket 2025, vilket är mindre än vad den borttagna klimatpremien för elbilar hade kostat.
100 miljoner extra till Industriklivet
Regeringen höjder anslaget till Industriklivet med 100 miljoner kronor. Totalt får stödet 1,5 miljarder kronor 2024. År 2026 kommer stödet drygt halveras till 665 miljoner kronor. Särskilt lyfts fossilfritt stål, som en viktig del i omställningen. Lika så pekas behovet av mer grön vätgas i Sverige ut.
Stödet fördelas av Energimyndigheten och får användas till bland annat projekt inom bio-CSS.
Minskat anslag till bio-CCS
Tidigare låg anslaget för bio-CCS på 25 miljoner kronor, nu minskar regeringen anslaget med 10 miljoner kronor, till 15 miljoner kronor per år för 2024-25. Detta beror på att pengarna inom stödet inte gått åt. Men från och med år 2026 beräknas anslaget höjas rejält.
Regeringen avsätter drygt 1,7 miljarder kronor till auktionshandeln som börjar från och med år 2026. Sammanlagt ska 36 miljarder kronor användas mellan 2026 och 2046.
Reduktionsplikten föreslås sänkas till 6 procent
Mellan år 2024 och 2026 vill regeringen sänka reduktionsplikten till 6 procent för både diesel och bensin. Reduktionsnivåerna för 2027 – 2030 är ännu inte redovisade.
– Reduktionsplikten är ett sorgebarn på många sätt. När man kraftfullt sänker den till sex procent så leder det till utsläppsökningar på över fyra miljoner ton koldioxid och till att 2030 målet är långt borta, säger Mattias Goldmann under 2030-sekretariatets webbsända budgetanalys.
– Det leder också till att väldigt många av våra drivmedelsproducenter väljer att fokusera på andra marknader än den svenska med det förnybara drivmedlet. Eller ännu värre – väljer att skrinlägga en del av sina planer på att producera mer förnybart. Det leder till att vi ökar beroendet av importerade fossila drivmedel, i tider där vi ska minska vår sårbarhet.
Reduktionsnivåerna beslutas dock inte i budgetpropositionen utan i en särskild proposition som kommer i mitten av oktober.
Regeringen förtydligar att den förslagna kraftigt sänka reduktionsplikten endast ska gälla till 2026 och att man därefter ska utforma en reduktionsplikt som speglar Sveriges och EU:s klimatmål.
Skattebefrielse på biodrivmedel
Regeringen skriver att biodrivmedel fortsatt ska omfattas av skattebefrielse utanför reduktionsplikten.
Extra satsning på biogas
Anslaget för produktionsstöd till biogas höjs med 33 miljoner kronor för 2024. Totalt ligger premien på 933 miljoner kronor 2024 och 900 miljoner kronor per år för 2025-26.
Stödet kommer fördelas av Energimyndigheten, tillsammans med andra produktionsstöd för biogas. Sammanlagt höjs anslaget för biogasstöd med 200 miljoner kronor per år mellan 2024 och 2026.