Många fastighetsägare nöjer sig inte med att bara förvalta fastigheter, man vill också bidra i omställningen av energisystemet. För att kunna göra det måste man börja med att ställa sig två frågor. Första frågan: vilka problem är det vi vill lösa? Och andra frågan: hur kan jag som fastighetsägare med det jag har rådighet över bidra till att lösa dessa problem?
När det gäller elsystemet kommer tillgången på effekt under kalla vinterdagar att vara den stora utmaningen. För fjärrvärmen handlar utmaningarna bland annat om fossil plast i avfall som förbränns, men även för fjärrvärmen finns en effektproblematik.
Fastighetsägare kan bidra till lösning av dessa problem genom att installera system för laststyrning av el och fjärrvärme i sina fastigheter, samt se till att det finns goda möjligheter till källsortering av avfall. Att säkerställa att man har en uppvärmningsform som är gynnsam för energisystemet är viktigt. Fastighetsägare bör självklart även arbeta med energieffektivisering.
En observation är att många fastighetsägare inte ställer sig de två frågorna. Detta får som konsekvens att fokus hos många snarare ligger på att producera el sommartid istället för att begränsa elanvändningen vintertid. Det är heller inte ovanligt att man då också använder anpassade värderingsmetoder och språkbruk för att övertyga omgivningen att man gör rätt.
Ett exempel på detta noterade jag i min förra krönika där jag beskrev det arbete som pågår i Hammarby sjöstad. Där hävdar ett antal bostadsrättsföreningar att de blir ”klimatneutrala” genom att på årsbasis producera lika mycket el med solceller som det används el i bostadsområdet, trots att produktionen sker främst på sommaren och användningen sker främst på vintern. Detta gör så klart inte Hammarby sjöstad klimatneutral i verkligheten.
Än mer häpnadsväckande är sättet som Sweden Green Building Council (SGBC) förhåller sig till saken. SGBC hävdar att el som produceras på sommaren och som levereras ut på elnätet är 35 gånger mer värd klimatmässigt än el som används på vintern. Det framgår av remissversionen av manualen för certifieringssystemet NollCO2.
Detta innebär att om man producerar 1 kWh el med solceller som levereras ut på elnätet på sommaren kan man använda 35 kWh el under kalla vinterdagar och ändå kalla sig ”klimatneutral”. Det hela blir bara en lek med siffror som inte speglar byggnadens verkliga klimatprestanda.
Dessa två exempel visar att det är viktigt att fastighetsägare ställer sig de två frågorna och gör en grundlig analys innan man startar sitt klimatarbete. Så man drar rätt slutsatser och börjar jobba med rätt saker.
Fastighetsägare har rådighet att genomföra åtgärder i sina fastigheter. Åtgärder som påverkar energisystemet. Det är därför viktigt att genomföra rätt åtgärder.
Redaktör: Erik Dotzauer, Skatte- och styrmedelsexpert, Stockholm Exergi
Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 4-2020 som finns att läsa som e-tidning här.