Visst skulle man önska att energiöverenskommelsen var mer offensiv när det gäller tidplanen att nå ett förnybart elsystem. Nu finns risken att alla är nöjda med att en överenskommelse kommit till stånd och att man skjuter genomförandet av de åtgärder som krävs för att nå ett förnybart elsystem på framtiden.
Det finns dock en åtgärd som man inte kommer att skjuta på och det är borttagande av effektskatt på kärnkraft och sänkning av fastighetskatten på vattenkraft. Det innebär att statens skatteintäkter minskar med ett antal miljarder och detta skattebortfall ska enligt överenskommelsen kompenseras med höjda skatter på el. De överslag jag kan göra leder till att elskatten kommer att öka med cirka tio öre per kilowattimma fram till 2021. Denna skattehöjning på el kommer att förbättra konkurrenskraften för fjärrvärme och bioenergi för uppvärmning. Men eftersom elpriserna kommer att vara låga under lång tid framöver torde inte den förbättrade konkurrenskraften leda till att några åtgärder vidtas för att minska behovet av el för uppvärmning. Att minska behovet av el för uppvärmning är också en del i energiöverenskommelsen och så här står det ordagrant i uppgörelsen.
En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar.
Nu finns ett gyllene tillfälle att tänka nytt och istället för att höja elskatten i öre per kWh införa en effektskatt på konsumtion av el som kompenserar staten för de skatteintäkter som försvinner från kärn- och vattenkraft.
Eftersom elvärme har högre effektuttag än genomsnittsförbrukningen kommer fjärrvärmens och bioenergins konkurrenskraft att förbättras mer än vad som skulle varit fallet med en generell elskatt. Om det räcker att minska elvärmeanvändningen med fjärrvärme och bioenergi kan jag i dag inte bedöma, men läget blir bättre.
Att införa nya skatter är alltid en komplicerad process och det kanske finns något hinder att ta ut skatt på eleffekt. Om så är fallet kan ett alternativ vara att ta ut den ökade skatten för att kompensera missade skatteintäkter från kärn- och vattenkraft på elförbrukning under vintermånaderna november–mars.
Man kan också omfördela nuvarande elskatt så att en del betalas som effektskatt eller att lägre skatt tas ut under perioden april–oktober och att detta kompenseras med högre skatt under perioden november–mars.
Om elanvändningen för uppvärmning ska minska, enligt energiöverenskommelsens intentioner, och om en konvertering till fjärrvärme och bioenergi ska påbörjas i områden med bäst förutsättningar, är jag helt övertygad att detta kan ske med en översyn av beskattningen på elförbrukning.
Bengt-Göran Dalman
Telefon: 0704-859969, pcbgda@gmail.com
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2016