Det pågår ett politiskt ”chicken race” om reduktionsplikten. Vem ska vinna och vem ska vika i slutändan? Och vem kommer att fega ur och betraktas som chicken? Huvudrollerna spelas av SD-are som Oscar Sjöstedt och Martin Kinnunen och av miljöministern Romina Pourmokhtari, skriver Kjell Andersson för Svebio.
Vad menas med ett chicken race, eller ett chicken game, som det ibland också kallas? Termen kommer från USA och förekommer i flera filmer. Ett klassiskt chicken race kan ske på en amerikansk asfalterad väg eller på en bro, ett spel med livet som insats.
Aktörerna är typiskt ett par unga män med varsin snabb bil. De startar från var sin ända av vägens raksträcka och kör mot varandra, med vänstra hjulparet på vänstra sidan av mittlinjen. Om bägge håller kursen rätt fram och ingen ger sig kommer de att kollidera.
För att undvika kollisionen måste den ene, eller båda, väja i sista stund. Om bara en väjer skriker den andra ”chicken” (fegis). I spelteorin finns det tre möjliga utgångar på ett chicken race.
Utfall 1: ingen väjer/båda förlorar. Utfall 2: Den ene väjer och förlorar/den andra vinner. Utfall 3: bägge väjer/bägge förlorar (men överlever). Den som till varje pris vill undvika att förlora håller kursen så länge det bara går, men riskerar att dra med sig bägge i fallet. Men om han har livet kärt måste han vara beredd att väja. Det vet också motståndaren.
Politikens spelregler
I ett politiskt chicken race kan kollisionen vara en regeringskris och nyval. Att väja undan och bli chicken kan innebära stora väljartapp i ett kommande val, om man framstår som fegisar som inte förmår driva sin politik.De två sidorna kör alltså på med full fart mot varandra, medvetna om att det kan sluta med en kollision. Hur ser då innehållet ut i de två sidornas argument?
På den ena sidan har man gett vallöften om att sänka priset på diesel med tio kronor, och att i praktiken avskaffa allt stöd till inblandning av biodrivmedel (talet om 0-nivå för reduktionsplikten). På den andra sidan står miljöministern fast vid linjen att de svenska klimatmålen ligger fast.
De två linjerna är oförenliga. Det betyder att om båda parter står fast kommer man att kollidera. Om den ena sidan lyckas driva igenom sin linje är den andra sidan förlorare. Kompromissen, att båda väjer i sista stund, kommer att framstå som en betydande förlust för bägge parter.
Löften i valrörelsen
Insatserna är stora. De löften som gavs i valrörelsen om mycket stora prissänkningar på drivmedel var sannolikt avgörande för majoritetsskiftet.
Att frågan är politiskt mycket känslig visas av reaktionerna på den måttliga skattesänkning som genomfördes vid årsskiftet – men som ändå kostade 6,7 miljarder för statskassan.
Nu är det upp till bevis, tycker många SD-politiker och SD-anhängare. Också statsministern har låst sig – reduktionsplikten ska sänkas till ”lägsta EU-nivå” 1 januari 2024 och sänkningen ska sedan gälla under resten av mandatperioden.
På den andra sidan håller miljöministern emot, även om hon också måste hålla god min och hävda att det går att klara klimatmålen även med en reduktion av reduktionsplikten.
Läs hela blogginlägget här.