Alla ämnen
Biokraft

Den enes bröd kraftvärmens död

De som förespråkar kraftvärme kände sig nöjda när överenskommelsen om den framtida energipolitiken presenterades i juni 2016. Skrivningar om behovet av en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och att man avser att anpassa regelverk till effektutmaningen visade att kraftvärmen har en roll att spela i energisystemet.

Det man tog fasta på i energiöverenskommelsen var att kraftvärme precis som vattenkraft är styrbar, till skillnad mot den väderberoende vindkraften och solkraften. Biokraft från kraftvärmeverk som eldas med biobränsle producerar när det är vindstilla och då solen inte skiner. För att nå målsättningen om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 krävs styrbar produktion som komplement till de väderberoende kraftslagen.

Det finns i storleksordningen 3 500 MW installerad eleffekt kraftvärme i de svenska fjärrvärmenäten. En stor del av detta – mer än 1 000 MW – finns i anläggningar som är byggda på 1960- och 1970-talen, gamla anläggningar som är under avveckling. Om tio år kommer merparten av dessa att vara tagna ur drift. Detta under samma tidsperiod som ytterligare två kärnkraftsreaktorer stängs.

Gamla kraftvärmeverk kan ersättas med nya men som läget ser ut i dag har fjärrvärmebolagen svårt att få kraftvärmekalkylen att gå ihop. Det är helt enkelt mer lönsamt att bygga hetvattenpannor för ren värmeproduktion. För fjärrvärmebolagen är detta inte något problem. Det är fjärrvärme som är bolagens kärnverksamhet och det är gentemot värmekunderna som man ett åtagande att leverera. För samhället däremot är det olyckligt om man inte utnyttjar fjärrvärmeunderlaget till att producera el med kraftvärme.

Problemet med att fjärrvärmebolagen bygger ”fel” typ av anläggningar är att man kommer att vara låsta med dessa under lång tid framöver. Att byta ut fungerande anläggningar vid ett senare tillfälle, innan den tekniska livslängden passerat, fördyrar omställningen av energisystemet. Det är nu omställningen pågår, det är nu det finns ett tidsfönster att bygga ”rätt” typ av anläggningar.

Genomförandet av energiöverenskommelsen har påbörjats men efter över ett år av väntan lyser regeringens politik för kraftvärmen fortfarande med sin frånvaro. Effektskatten på kärnkraft avskaffas, fastighetsskatten för vattenkraft sänks och med rådande situation på elmarknaden är elcertifikatsystemet i princip ett riktat stöd till vindkraften. Solkraft gynnas med skattelättnader, investeringsstöd och byggregler. Så vad fick kraftvärmen? Jo, koldioxidskatt på fossila bränslen som eldas i kraftvärmeverk trots att dessa anläggningar omfattas av handeln med utsläppsrätter.

Det som behövs för att säkra kraftvärmens överlevnad är att politikerna genomför det de har utlovat i energiöverenskommelsen, att de anpassar regelverk på energiområdet till effektutmaningen. De hade ett gyllene tillfälle att göra detta i samband med att elcertifikatsystemet förlängdes, men den möjligheten tog de inte.

Text: Erik Dotzauer, Skatte- och styrmedelsexpert på Fortum Värme


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 5-2017

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy