Flygskam, köttskam och det återvunna plagget som årets julklapp - klimatet är i fokus. Under förra årets extremhetta såldes vanligtvis svårsålda fläktar med lager av röda prislappar för strax över tusenlappen. Klimatet påverkar inte enbart efterfrågan på produkter i sviterna av klimatförändringarna, utan även valen vi gör. Under februari så minskade antalet flygresor, detta utan att 1409 piloter strejkade.
Att vi nu i modern tid gör klimatval påverkar ekonomin, men hur kommer klimatfrågan in i ekonomin? En tandkrämstub kostar 10 kronor. Tandkräm innehåller förutom vatten och fluor ingredienser som skum-, konsistens-, sötnings-, konservering-, smak- och slipmedel. Ingredienserna kräver kemisk framställning, beredning och tillverkning vilket i sin tur kräver råvaror och energi. Tandkrämen är välförpackad i en plasttub med en tryckt etikett och försluten med folie. Tuberna från tillverkningen transporteras paketerade i plast och kartong till lager för att sen fördelas till butiker. För allt arbete, alla resurser och all energi som krävs för tandkrämstuben betalar jag mindre än jag gör för 50 cl mineralvatten och trots detta är affären lönsam för tandkrämsföretaget. Allt vi gör och allt vi köper har miljö- och klimateffekter på ett eller annat sätt.
För att vi ska ha det bra i Sverige ska vi konsumera. Hela ekonomin och vår välfärd är uppbyggd på konsumtion och avkastning. En krossad fönsterruta är bra för vår ekonomi genom att det då skapas arbete som i sin tur genererar ett pengaflöde och då går det bättre för Sverige. Men nu när vi hör mer om Greta än om köttbullar och när våra känslor börjat styra våra val – vad kommer då att styra ekonomin?
I världen är tillgången på vissa resurser begränsade, men framförallt ökar våra utsläpp av koldioxid. Inom EU har vi handel med utsläppsrätter och varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut 1 ton koldioxid. Prislappen för en utsläppsrätt är i dagsläget ca 25 euro och för ett år sedan var priset 12 euro. Den 1 januari i år trädde en marknadsstabiliseringsreserv i kraft. Reserven innebär att det sker en automatisk justering av mängden utsläppsrätter som auktioneras ut, vilket förutom marknaden även påverkar priset på koldioxid. Handeln med utsläppsrätter är en del för att begränsa företagens utsläpp, men utöver handeln så klimatkompenserar en del företag för att vara klimatneutrala. Nytt är att marknaden för negativa utsläpp blir allt hetare.
Företag har börjat erbjuda kolsänkor vilket innebär att deras produkter ger nettonegativa koldioxidutsläpp. Ett exempel är klimatpositiv fjärrvärme. Fjärrvärme med negativa utsläpp kan erbjudas vid biokolsproduktion eller genom bio-CCS (BECCS). När biokol tillverkas genom upphettning av biomassa, biprodukter från skog och jordbruk, så produceras även fjärrvärme. I biokolen är koldioxiden lagrad och denna planteras i marken som jordförbättringsmedel. Biokolen är stabil med lång nedbrytningstid.
Ett annat sätt att nå negativa utsläpp är genom bio-CCS (bioenergy + carbon capture and storage) vilket innebär infångning och geologisk lagring av biogen koldioxid, den koldioxid som kommer från biomassa. Då förbränning av biomassa är koldioxidneutral innebär bio-CCS motsatsen till utsläpp. Koldioxid från atmosfären tas upp med växternas hjälp och lagras säkert i berggrunden.
Vår konsumtion leder till stora koldioxidutsläpp samtidigt som vår välfärd bygger på denna konsumtion. Företag med ett kvantitativt lågmarginalutbud lockar fortfarande konsumenter, men den växande klimatmedvetna kundkretsen lockas mer av kvalitet och ett klimatsmart utbud. För att behålla vår välfärd, och för en välmående planet, behöver tillväxt mätas i andra former än kronor.
Är en valuta som mäter ton koldioxid lösningen – vad är ett ton koldioxid värt för dig?
Text: Karolina Norbeck, Programdirektör Kraftvärme & Fjärrvärme, Svebio, i Bioenergi nr 3-2019.