E.ON fasar ut fossilt och investerar flera hundra miljoner i nytt värmeverk i Norrköping

I dag använder E.ON i Norrköping cirka 95 procent förnybar eller återvunnen energi för att producera värme, el och ånga.

– Nu vill vi ta de sista stegen fram till 2025 för att nå 100 procent. Det är ett tufft mål i och med att det krävs långa ledtider för att nå dit, för att förändra en produktion utifrån bland annat tillstånd och ombyggnationer, säger Jonas Lind, produktionschef på E.ON Energilösningar i Norrköping.

Flera steg

Det är två steg som återstår för att nå målet. Det första steget innebär att byta bränsle i två topplastanläggningar i Norrköping. Den ena anläggningen kallas Skeppsdockan och ligger i inre hamnen i centrala Norrköping. Skeppsdockan kommer att avvecklas och ersättas av en ny anläggning några kilometer norrut på Ingelstaområdet. Upphandlingen pågår och väntas bil klar till sommaren. Den andra topplastanläggningen som ligger i Navestad, i södra delen av Norrköping kommer att finnas kvar men byta från fossil olja till bioolja. Det andra steget innebär att en äldre reserv- och topplastpanna i Händelö ska fasas ut senast 2025. Den förbrukar i dag cirka 15 000 ton kol per år.

Bioolja och träpulver

– Vår basplan är att anläggningen i Ingelsta ska drivas med bioolja från start men kunna konverteras till träpulver. Vid ett framtida behov av ytterligare värme finns möjligheten att vi bygger ytterligare en panna för bioolja, säger Jonas Lind.

Omvandling till bostäder

Orsaken till att E.ON avvecklar Skeppsdockan och investerar i en ny anläggning i Ingelsta är att kommunen vill komma åt marken för att utveckla området i inre hamnen med bland annat bostäder. E.ON har haft ett tomrättsavtal med kommunen, som valde att säga upp avtalet när det löpte ut. Den förhandling som följde mellan E.ON och kommunen växte och slutade med en mer omfattande lösning.

Juridisk prövning

– Det har inte varit helt problemfritt för oss att behöva göra en investering i en ny anläggning i förtid, när vi redan har en fungerande anläggning. Vi funderade bland annat på hur säkert det är att ha en anläggning placerad på mark med tomträttsavtal. För E.ON var det viktigt att pröva detta i en juridisk process, eftersom E.ON bedriver verksamheter med tomträttsavtal på flera andra platser, både inom elnät och inom värmeproduktion. Utfallet av den juridiska prövningen blev till kommunens fördel och vi fann oss i detta, säger Björn Persson, regionchef Mitt på E.ON Sverige.

Större lösning

Flera viktiga frågor för E.ON och kommunen löstes efter omfattande diskussioner.

– Vi fick köpa en ny tomt för att etablera den nya anläggningen i Ingelsta. Den nya tomten ligger nära vår infrastruktur för fjärrvärmen. Vi hade tidigare en tomträtt för vår andra topplastanläggning i Navestad, söder om centrum, som vi fick möjlighet att köpa loss, berättar Jonas Lind.

Även frågan om utveckling av området på den södra sidan av inre hamnen i Norrköping diskuterades och en ny lösning är klar. I kvarteret har E.ON ett kontor och här ligger även det nedlagda Bråvallaverket, som idag bara är ett tomt skal. E.ON äger en stor del av marken men har erbjudit kommunen en option på att förvärva kvarteret för att i framtiden kunna utveckla området för att till exempel bygga stadskvarter.

– Vi tycker att vi har nått en bra lösning till slut. För oss är det viktigt att vara en del i stadsutvecklingen och inte bromsa den. Vi vill vara med när de nya stadsdelarna växer upp för att kunna erbjuda våra energilösningar till dessa områden, säger Jonas Lind.

Ingelstaanläggningen

Förberedelserna för Ingelstaanläggningen pågår för fullt, en detaljplan väntas bli klar under första kvartalet och miljötillståndet under andra kvartalet. Förfrågningsunderlag skickades ut vid årsskiftet och E.ON räknar med att kunna skriva kontrakt med leverantörer vid halvårsskiftet 2018. Markarbeten planeras starta andra halvåret 2018 och anläggningen beräknas tas i drift under 2020.

Vi räknar med att Ingelstaanläggningen ska få en möjlig effekt på 140 MW. Planen är att vi bygger en panna på 70 MW som kommer att vara förberedd för träpulver. Vi kommer också att ha en option på att bygga en 70 MW-panna för bioolja. Vi räknar med att den nya anläggningen till en början ska leverera 20–30 GWh värme. Det motsvarar en drifttid på cirka 500 timmar per år beroende på vintertemperaturen, säger Jonas Lind.

Kommande driftsäsong, 2018/19 kommer E.ON att köra prover med bioolja i topplastanläggningen i Navestad. Den är på 45 MW och har också en drifttid på cirka 500 timmar per år beroende på temperaturen.

Utfasning av kolpanna till 2025

Förutom topplastpannorna inne i Norrköping planerar E.ON även att ersätta en äldre koleldad topplastpanna, Panna 12, på Händelöverket. Drifttiden för kolpannan är begränsad till 1 500 timmar per år.

Vi räknar med att den ska fasas ut senast 2025. Vi kommer under 2018 göra förstudier för hur bytet ska ske. Det finns i dagsläget inga beslut om storlek och bränsleval, säger Jonas Lind.

Panna 12 är en ångpanna på 125 MW som byggdes 1982 och som närmar sig gränsen för sin livslängd. På Händelöverket finns även en systerpanna till panna 12 som kallas panna 11. Den har tidigare konverterats till biobränsle.

– Vi behöver ta reda på livslängden för panna 11, som byggdes samtidigt som panna 12, och komma fram till om den ska bytas ut samtidigt som panna 12. När vi fasar ut kolanvändningen i Händelö till 2025 räknar vi med att det kan leda till ökad produktion med biobränslen i Ingelsta, säger Jonas Lind.

Ny generator i sommar

Förutom investeringar för att ersätta fossila bränslen investerar också E.ON i år 50 miljoner kronor i en ny generator i Händelöverket. Till sommaren kommer den gamla generatorn av åldersskäl ersättas med en ny generator från Siemens.

– Det är en ganska stor investering. Den nya generatorn är på 90 MW, samma storlek som tidigare. Den andra och nyare turbinen på 40 MW är kopplad till avfallsblocket på Händelöverket.

– Att kunna leverera eleffekt är generellt sett viktig. Det är bra att vi kan leverera en jämn och stabil eleffekt när det är kallt ute, säger Jonas Lind.

Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 1-2018. Den går att läsa som e-tidning här.