E.ON vill sälja hållbarhets-satsande anläggningar

Det var i samband med bokslutskommunikén i mars som E.ON:s koncernchef meddelade att de beslutat undersöka de strategiska möjligheterna för fjärrvärmeanläggningarna i Norrköping och Örebro. Kanske kan de säljas.

Det handlar om de stora kraftvärmeverken Händelöverket och Åbyverket och allt runt omkring; spetslastpannor, reservpannor, pumpar, ledningar och kundkontrakt.

Totalt handlar det om en pågående produktion i storleksordningen 3 TWh fjärrvärme, industriånga och el.

Halva företaget försvinner

E.ON Energiinfrastruktur, som i dag producerar cirka 6 TWh fjärrvärme i ett tiotal nät från Malmö i söder till Stockholm i norr, skulle alltså halveras om E.ON hittar en lämplig köpare.

Anledningen till E.ON:s funderingar på att sälja är att de vill få fram kapital till framtida investeringar i hållbarhet. Just nu vill inte E.ON kommentera försäljningsprocessen alls.

– Vi ska undersöka och se hur marknaden ser ut, och om det finns spekulanter till verksamheten, sade regionchefen Björn Persson till Sveriges Radio när nyheten kom.

Tror på fjärrvärme

Trots att E.ON undersöker om de ska sälja Händelöverket och Åbyverket berörs inte den övriga delen av deras fjärrvärmeproduktion. Företaget tror på fjärrvärmen och bioenergin för framtiden.

– Fjärrvärme har alltså en mycket betydelsefull roll i energiomställningen, inte minst som fjärrvärmen i Sverige nästan uteslutande produceras av förnybara eller återvunna bränslen, säger Anette Blücher, vd i E.ON Energiinfrastruktur i ett pressmeddelande.

Ny panna i Norrköping

Vid sidan av arbetet med en eventuell försäljning fortsätter satsningarna på ökad hållbarhet inom fjärrvärmesidan.

I Örebro konverteras en panna till bioolja, och Norrköping startar i år en helt ny spets- och reservproduktionsanläggning på 70 MW, som drivs av bioolja med möjlighet till träpulverkonvertering.

Studerar bio-CCS

Mest spännande är dock projektet med infångning av koldioxid, så kallad bio-CCS.

Just på värme- och kraftvärmeverk som eldas med biobränslen och avfall kan avskiljningen och lagringen av den redan förnybara koldioxiden ge värdefulla så kallade minusutsläpp.

Värt att notera är att E.ON i vintras köpte 25 procent av det norska företaget Horisont Energi som bland annat utvecklar lagret Polaris som ska kunna lagra 100 miljoner ton kol i havsbotten i Barents hav.

Med finansiering från Industriklivet görs en studie i Örebro och Norrköping som omfattar investeringar och driftskostnader för hela värdekedjan, från bränsle till slutlagring av koldioxid.

Under senare delen av 2022 hoppas E.ON ha tillräckligt med kunskap för att ta nästa steg.

”Ett alexanderhugg”

Målet är en fullskalig anläggning kan finnas på plats inom fem till sju år, som skulle kunna avskilja och lagra motsvarande runt tio procent av koldioxidutsläppen från Sveriges värme- och kraftvärmeverk.

– Sammantaget handlar det om 800 000 ton koldioxid om året, vilket blir ett alexanderhugg för att i stor skala reducera utsläppen av koldioxid, säger Anette Blücher.