– Nu måste produktionen komma ikapp!
Den stora förändringen för Circle K under 2016, förutom namnbytet från Statoil, har varit en kraftigt ökad efterfrågan på HVO100. Men ska den här positiva utvecklingen fortsätta behövs långsiktiga styrmedel som skapar förutsättningar för en ökad produktion, säger Helena Fornstedt, direktör för drivmedel på Circle K.
I oktober 2015 hade circle k tio tankställen med B100. I dag finns inget tankställe kvar för B100, de har konverterats till HVO100. För ett år sedan fanns två tankställen för HVO100 och i dag finns 30 och tre till är på väg.
– Först konverterade vi B100-tankställen till HVO100 sedan har vi gått vidare och även byggt nya anläggningar för HVO100, parallellt med att vi säljer diesel med upp till 40 procent biodrivmedel, säger Helena Fornstedt.
Förändrad konkurrenskraft
En del av ökningen av HVO100 i den svenska marknaden har att göra med prisrelationerna mellan B100 och HVO100. Efterfrågan på B100 föll kraftigt på grund av den ökade beskattningen och sjunkande priser på fossila drivmedel.
– När alternativet var HVO100, som också samtidigt godkändes som drivmedel av de stora lastbilstillverkarna, så blev det dit marknaden gick. Circle K driver också aktivt en konvertering från fossilt till förnybart och tittar hela tiden på att ha ett anpassat erbjudande i förhållande till efterfrågan. HVO100 är den produkt där vi har absolut störst fokus i dagsläget, men vi arbetar parallellt med att blanda i mer förnybart i våra standardprodukter, säger Helena Fornstedt.
Räcker biodrivmedlet?
Nu är det tillgång på HVO under 2017 som är den stora frågan.
– Införandet av HVO har varit en succé och inneburit att efterfrågan har ökat väldigt kraftigt. I mitten av oktober har Circle K ännu inte gjort några inköp för nästa år. Det är inte helt klart vad vi kommer att få för erbjudanden. Men vår utgångspunkt är att vi vill köpa av samma kvalitet som vi har gjort i år. Circle K har under 2016 köpt en kvalitet som har varit fri från palmolja och fri från PFAD. Råvarusituationen är en utmaning, inte bara nu utan även när vi tittar framåt. Vi säger att vi ska vara fossiloberoende 2030, men om vi inte kan få tag på en acceptabel råvara kan vi inte bli fossiloberoende, säger Helena Fornstedt.
Obalans mellan efterfrågan och produktion
Skatteincitamentet har varit väldigt effektivt för att öka efterfrågan, men det har inte lett till något långsiktigt incitament att öka produktionen.
– Vi behöver fler producenter på marknaden och mer produkter att köpa. Produktionen har stått ganska still, men nu är förhoppningen att det ska ske något och det måste det göra. Det är många på producentsidan som står och väntar på att det ska komma nya regler. Ett kvotpliktssystem ger en långsiktig förutsägbarhet kring vilka volymer som kommer att behövas på den svenska marknaden, säger Helena Fornstedt.
Flera kvoter
– Vi tycker att Sverige borde införa ett kvotpliktssystem som till en början innehåller en kvot för bensin och en för diesel. På sikt kan en gemensam kvot fungera men i början borde den vara uppdelat på bensin och diesel, menar Helena Fornstedt.
Köparen betalar
Med ett kvotpliktssystem läggs kostnaden direkt på priset, de volymer som ligger inom kvoten belastas med full skatt och den leverantör som inte uppfyller kvoten tvingas betala en kvotpliktsavgift. Med ett kvotpliktssystem blir det köparen av drivmedlet som får stå för kostnaden istället för att skatteintäkterna minskar. Utformningen av en kvotplikt innebär en balansgång så att inte transportkostnaderna i Sverige blir för höga och försämrar konkurrenskraften för aktörer baserade i Sverige.
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 5-2016