Hur klarade Europa sin energiförsörjning? Nu har vi ettårs-facit. EU klarade krisen, men det har kostat mycket stora belopp både för regeringarna och för konsumenterna.
Effekten på Ryssland och på Putins finansiering av kriget har hittills varit begränsad, trots ett antal sanktionspaket från EU. Europa har prioriterat sina egna energikonsumenter framför stöd till Ukraina.
Det mycket stora beroendet av ryska fossila bränslen skapade en chock för Europa, som gav energikris med mycket höga priser, som i sin tur eldade på inflationen, och idag höga räntor.
Vi betalar nu priset för att Europa under årtionden missade att se om sitt eget hus och gjorde sig totalt beroende av import av fossila bränslen, varav en stor del kom från Ryssland. Sverige är ett undantag, som satsat på inhemska biobränslen och därför är EU:s minst fossilberoende land – se diagram nedan.
EU:s starka Rysslandsberoende gjorde att man inte kunde införa totala sanktioner av ryska fossila bränslen.
Totalt stopp för ryskt kol kom först i augusti 2022. Totalt stopp för råolja kom först i december 2022 och stopp för raffinerade ryska oljeprodukter först nu i februari 2023. Det här stoppet innehåller dock en del undantag för olja till bland annat Ungern och Slovakien.
EU har fortfarande inga sanktioner mot rysk gas. Istället har man genomfört en politik för att minska beroendet av gasimporten. Det handlar om att köpa gas från andra länder (kallas diversifiering), att satsa på LNG-import (flytande gas) och att bygga terminaler för LNG. Det sker nu i en rad länder. Man har tagit kontroll över gaslager och ledningar, som ryska Gazprom tidigare köpt, och lagt ner Nordstream 2.
Fyllt sina gaslager
EU-länderna har fyllt sina gaslager. Gasförbrukningen har också sjunkit. Efter en extrem uppgång har gaspriset nu sjunkit till samma nivå som vid krigsutbrottet.
EU har genomfört ett stort antal sanktionspaket riktade mot Ryssland. Effekten på den ryska ekonomin har hittills varit begränsad.
I den första omgången har Ryssland tjänat på sanktionerna genom den prisuppgång som följde. Ryssland har fortsatt sälja gas och olja till Europa, dessutom till ett högre pris.
Ryssland har också hittat nya kunder utanför Europa. Nu när priserna sjunker kommer Ryssland däremot att drabbas dubbelt, både av minskade leveranser och lägre priser.
Högre priser för folket
EU:s konsumenter och företag har drabbats av högre priser. Men det har inte uppstått någon akut energibrist. Det har också gått lättare att dra ner på konsumtionen än vad många bedömare räknade med.
De höga energipriserna har lett till omfattande stödpaket. De här stöden har varit mångdubbelt större än de stöd EU-länderna gett till Ukraina. Tysklands regering har, enligt Svenska Dagbladet, utlovat stöd till konsumenter och näringsliv på 264 miljarder euro (nära 3 000 miljarder kronor) för att dämpa effekterna av höga energipriser. Tysklands stöd till Ukraina motsvarar inte mer än fem procent av det beloppet!
Detsamma gäller Sverige. Fokus i den politiska debatten har legat på hur man ska kompensera svenska el- och drivmedelskunder. Trots Sveriges låga beroende av fossila bränslen och stort produktionsöverskott på el har vi drabbats av marknadseffekter både för el och drivmedel.
Att en mycket stor del av de svenska värmekonsumenterna (de med fjärrvärme och egen ved) klarat sig utan stora kostnadsökningar har knappt noterats i debatter och medier.
Läs hela blogginlägget här.