Sverige befinner sig i mycket känsliga EU-förhandlingar om användningen av biobränslen från skogen. Bränsleflis från avverkningsrester som grenar och toppar och från kasserad ved, flis som används av hundratals svenska värme- och kraftvärmeverk, skulle komma att underkännas av EU, om förhandlingarna går snett.
I detta skede beslutar sig DN:s redaktion för att göra sig till språkrör för de organisationer i Bryssel som sedan många år bedriver systematisk kampanj mot bioenergi.
Artikeln har rubriken ”Läcka: Sverige försöker styra EU-förhandling om skogen” och fanns i DN 8 februari, undertecknad av Lisa Röstlund och Sverker Lenas.
DN väljer samtidigt att inte prata med oss på Svebio eller med Energiföretagen, de organisationer som företräder svensk bioenergi och fjärrvärme.
Missar stora aktörer
De pratar inte heller med Stockholm Exergi, som har Sveriges största fliseldade kraftvärmeverk i Värtan.
Inte heller med Eskilstuna Miljö och Energi eller Växjö Energi eller Kraftringen, andra stora användare av skogsbränslen, som skulle drabbas av de restriktioner som kampanjorganisationerna kräver och som de fått stöd för i EU-parlamentet, först i miljöutskottet och därefter i en omröstning i plenum.
DN har inte heller lyckats få kommentarer från ansvariga svenska politiker. Det är bekvämt. Då kan kampanjorganisationernas påståenden stå oemotsagda. Det har blivit allt vanligare att journalister avslutar sina artiklar med en kommentar av typen: ”Tidningen har sökt NN”.
Så också i detta fall. Om inte ministern svarar omedelbart när DN ringer finns det säkert andra som kan svara för den svenska hållningen i förhandlingarna. Ett tips från en gammal journalist.
RED III
DN-artikeln innehåller en lång rad missvisande påståenden om vad förhandlingarna nu handlar om och vilka förslag som ligger på bordet. I dagens Altinget finns en lika förvirrande redovisning. Därför, låt mig kort sammanfatta vad som ska avgöras i slutförhandlingen kring revideringen av förnybartdirektivet (RED III):
Den mest kritiska frågan gäller förslag från EU-parlamentet om att underkänna ”primära skogsbränslen” som bränsle. Det handlar både om att förbjuda direkta stöd och om att stegvis fasa ut de här bränslena.
I förlängningen kan det bli fråga om att införa utsläppsrätter på samma sätt som för fossila bränslen, även om detta inte sägs rent ut. Den definition av primära skogsbränslen som föreslås är mycket detaljerad och inkluderar alla avverkningsrester och all kasserad, inte industriduglig, ved.
Reglera marknaden för biobränslen?
En annan fråga gäller om man ska reglera marknaden för biobränslen enligt den så kallade kaskadprincipen, och direkt förbjuda användning av klenvirke för energiproduktion eller spån för pelletsproduktion, om det finns annan användning, exempelvis för att göra pappersmassa eller byggskivor.
Det skulle ge vissa företag företräde till råvara framför andra och strida mot principen om fri marknad.
En tredje fråga gäller om man ska utvidga hållbarhetskriterierna till att också omfatta förbud mot att använda bränslen från ”skog med hög biodiversitet” generellt, inte bara från naturskyddade områden, om man ska förbjuda stubbar, osv. EU-parlamentet har lagt in formuleringar som skulle innebära att man inte får ta bränslen från kalavverkningar över huvud taget, trots att det fortfarande är tillåtet att slutavverka för timmer och massaved.
Fler frågor
En fjärde fråga gäller vilka användare som ska rapportera om denna hållbarhet. I dag slipper mindre värmeverk, men här ställs nu hårdare krav, trots att EU generellt inte ska belasta små företag med onödig byråkrati.
En femte fråga gäller hur man ska se på elproduktion med biobränslen, och vilka växthusgasreduktioner man ska kräva jämfört med fossila anläggningar. I ett nu läckt ”kompromissförslag” från Kommissionen föreslås i en bisats att man skulle förbjuda all elproduktion från skogsbränslen. Det skulle beröra ett stort antal svenska kraftvärmeverk och kan rimligen inte vara allvarligt menat.
Vad händer med försörjningstryggheten?
Det handlar alltså om mängder av förslag och formuleringar. Kampanjorganisationerna, WWF, Birdlife Europe, Transport & Environment, Fern, Biofuelwatch med flera, trycker på för att få så mycket restriktioner som möjligt med den förenklade slogan ”Don’t burn trees”.
Något ansvar för den övergripande energi- och klimatpolitiken eller för EU:s försörjningstrygghet tar de inte.
DN har hakat på. I en serie artiklar 2021 angrep tidningens redaktion biobränsleanvändningen med ofta missvisande exempel och felaktig redovisning av klimatrapporteringen.
Läs hela blogginlägget här.