Den 16 januari lanserade Svebio ”Färdplan Bioenergi” på Nalen i Stockholm. Samma dag publicerades också en debattartikel i Ny Teknik om bioenergins möjligheter undertecknad av 13 representanter för bioenergibranschen. Här följer några korta utdrag från rapporten Färdplan Bioenergi.
Bioenergin är Sveriges största energikälla och står idag för 38 procent av Sveriges energianvändning. Användningen av bioenergi har mer än fördubblats sedan 1990-talets början och kan fördubblas en gång till på 25-30 års sikt. Från 2000 till 2017 ökade användningen av bioenergi med 3,5 TWh om året. Rapporten visar att vi kan fortsätta i samma tempo de kommande 25 åren.
100 TWh mer bioenergi behövs
Näringslivets branscher har inom Fossilfritt Sverige tagit fram en uppsättning färdplaner för fossilfrihet. Färdplanerna visar att det finns lösningar för att ersätta i stort sett all användning av fossila bränslen i Sverige fram till 2045. Näringslivets organisationer och andra aktörer pekar ut två huvudsakliga lösningar för att ersätta det fossila och reducera klimatpåverkan: elektrifiering och bioenergi. Om vi utgår från önskemålen i färdplanerna behövs omkring 50 TWh mer el och 100 TWh mer bioenergi.
Så kan efterfrågan mötas
Svebios Färdplan Bioenergi ingår inte i Fossilfritt Sveriges serie av färdplaner. Svebio har gjort en egen färdplan därför att det finns ett behov av att visa hur ökad efterfrågan på mer bioenergi kan mötas. Färdplanen beskriver möjligheterna eftersom många är oroliga att det inte finns tillräckliga mängder biomassa för att klara behoven. Det gäller ökade behov av biodrivmedel till vägtransporter, sjöfart och flyg, ökad produktion av biobaserade produkter, och förnybara bränslen till elproduktion och till industrin för att ersätta kol och olja. Svebios färdplan visar att det finns betydande potential att öka produktionen av hållbara biobränslen i Sverige.
Investeringar krävs
Men även om potentialerna finns är det inte självklart att de realiseras. Att göra drivmedel av svensk biomassa kostar lite mer än fossila drivmedel, men också mer än att göra biodrivmedel av råvaror på världsmarknaden. Om den svenska bioresursen ska användas behövs investeringar i Sverige och en industriell utveckling för att tillverka drivmedel av cellulosa. Rapporten uttrycker en positiv syn på framtiden, inte bara för biodrivmedel utan också för biobränslen i industri och biokraftproduktion.
250 TWh bioenergi om 25 år
Det finns potential att producera och använda 250 TWh biomassa för energiändamål i Sverige om 25 år, vilket är ungefär 70 procent mer jämfört med användningen av inhemskt producerad biomassa idag. Volymerna räcker för att klara de behov som redovisats i färdplanerna från Fossilfritt Sverige och de behov som finns för att ställa om inhemska transporter i enlighet med riksdagens mål.
Råvara från bi- och restprodukter
Den biomassa som idag används för energiändamål, liksom den tillkommande biomassan, utgörs i huvudsak av biprodukter, restprodukter och avfall från skogsbruket och jordbruket och de industrier som förädlar skogsbrukets och jordbrukets råvaror. Dessutom används betydande volymer biogent restavfall från samhället.
De största potentialerna för ökad tillförsel finns genom:
- Bättre tillvaratagande av skörderester i skogsbruket från avverkningar som grot (grenar och toppar) och stubbar.
- Ökad odling av energigrödor på åkermark och tillvaratagande av restprodukter i jordbruket.
Klimatpositivt och hållbart
Det svenska skog-bioenergisystemet ger en mycket stor klimatnytta med en positiv klimateffekt kring 90 miljoner ton koldioxid per år. Utnyttjande av bio-CCS (koldioxidavskiljning och lagring) vid större förbränningsanläggningar kan ge en ytterligare klimatnytta på 30 miljoner ton koldioxid per år. Heltäckande hållbarhetskriterier införs nu för alla typer av bioenergi.
» Läs rapporten och se lanseringen av Färdplan Bioenergi
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 1-2020 som även går att läsa som e-tidning.