Tidskriften Natures artikel om drastiskt ökade avverkningar stämmer inte med svensk statistik och bygger på tveksamma metoder. Detta enligt statistiker och forskare på Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet.
I en uppmärksammad artikel i tidskriften Nature rapporterar en forskargrupp att avverkningarna i Europa ökat drastiskt efter år 2015. De skriver bland annat att den avverkade arealen inom EU har ökat med 49 procent under perioden 2016 – 2018, jämfört med perioden 2011 – 2015. Sverige och Finland pekas ut som särskilt bidragande till denna utveckling.
Den drastiska ökningen av avverkningarna stämmer dock inte med svensk statistik. Tvärtom visar statistik från Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att den avverkade arealen minskat under den aktuella perioden.
– När vi jämför åren 2016 – 2018 med 2011 – 2015 uppskattar vi att den genomsnittligt avverkade arealen har minskat med ca 8 procent, säger Jonas Fridman, programchef för Riksskogstaxeringen vid SLU.
Enligt Riksskogstaxeringens mätningar, som görs i fält med objektiva statistiska metoder, avverkas cirka 200 000 hektar per år. Ändringarna i denna areal har inte visat några tydliga trender de senaste årtiondena. Däremot har volymen avverkat virke ökat långsamt under samma period.
– Både den avverkade virkesvolymen och den svenska virkesförbrukningen har ökat med 4 procent åren 2016 – 2018 jämfört med 2011 – 2015. Men detta är mycket långt ifrån den drastiska ökning som rapporteras i artikeln i Nature, säger Jonas Paulsson, statistiker vid Skogsstyrelsen.
Flera problem i metoden forskarna använt
Artikeln i Nature har skrivits av en grupp forskare vid EU´s Joint Research Center(JRC) vid Ispra i Italien. De har använt globala kartor över avverkningar som fortlöpande tagits fram av Global Land Analysis and Discovery group vid University of Maryland (UMD GLAD) genom analys av satellitbilder.
– Såväl satellitbilderna, som metoderna att analysera dem, har förbättrats över tiden, vilket gör att allt fler avverkningar upptäcks i senare årgångar. Jag har fått bekräftat av forskarna vid UMD GLAD att deras data inte kan användas på det sätt som JRC Ispra har gjort, säger Håkan Olsson som är professor i Skoglig fjärranalys vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Artikeln innehåller även andra tveksamheter, som att man försökt räkna bort vissa typer av skador, men inte andra, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.
Artikeln i Nature har kommenterats bland annat i en artikel av Peter Alestig i Svenska Dagbladet vilket i sin tur lett till en diskussion om agendadriven forskning och journalistik.