Önskan om vacker utsikt och vacker skog är två av anledningarna till att Kvarnmon Flis AB får uppdrag i Jämtland.
– Det finns otroligt mycket skog som behöver fixas och byar som behöver städas, säger vd Oskar Kallström.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
- Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
- E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
- Mycket mer ...
Ett gäng bullriga björnjägare vid bordet bredvid på Hotell Nordica gör att presentationen av Kvarnmon Flis AB får vänta tills vi sitter i bilen på väg ut i skogen. Men först svänger vi förbi Strömsunds Energis fjärrvärmepanna på 3 MW, som Kvarnmon Flis förser med biobränsle, och som eldas året runt.
– Just nu när det är varmt blir det två och ett halvt åk per vecka. Det är väldigt temperaturstyrt, säger Oskar Kallström.
Lösning för eftersatta röjningar
Kvarnmon Flis AB är en avknoppning från företagen Kvarnmon AB och Inlandsskog AB och bildades 2017.
Idén om energigallring föddes av en av grundarna, Bo Grankvist, som behövde en bra lösning för eftersatta röjningar. Det fanns ingen entreprenör som kunde ta ut sly och dåliga träd och lämna framtidsträd.
– Vi gör bioenergi. Vi försöker vara en länk mellan markägare och industri och göra det som inte andra skogsbolag håller på med, säger Oskar Kallström, som tillsammans med Bo Grankvist och Bertil Andersson är delägare i Kvarnmon Flis AB.
Fokus på megawattimmar
Kvarnmon Flis fokuserar alltså helt på energisortimenten. Det spelar ingen roll om det är sälg, björk eller gran som tas ut, allt tas ut för att flisas. Och genom inriktningen på megawattimmar snarare än kubikmeter blir den kvarlämnade skogen bättre.
Entreprenörerna behöver inte söka kubik för att få sin dag att gå ihop.
– En energigallring kostar i regel pengar, men det är bättre skog som står kvar, det blir mindre toppbrott, mindre vindfällen och skogen växer bra, säger Oskar Kallström.
Fakta
Kvarnmon Flis AB
Säte: Häggenås, Östersund
Vd: Oskar Kallström
Anställda: 7 + F-skattare
Omsättning: 17 miljoner kronor
Verksamhet: Kvarnmon Flis AB är ett skogsdrivningsföretag som bedriver förvaltning av egna och andras skogar.
Bolaget har utvecklat ett komplett system för bioenergi från växande träd i skogen till färdig flis i värmeverkens inmatningsfickor. De har utvecklat egna metoder för energigallringar, vägröjningar och restaureringar av konfliktavdelningar/rabbskog.
Omsättningen har ökat
Det är framför allt trakterna norr om Östersund som är Kvarnmon Flis huvudområde. Bioenergi levereras i dag till Jämtkraft i Östersund, Jämtlandsvärme i Strömsunds och Solör Bioenergi i Dorotea.
Företaget säljer också kallad trädgårdsflis till parker och trädgårdar, små kvantiteter av hög kvalitet, som ett sätt att hålla i gång verksamheten under lågsäsong.
Kvarnmon Flis kör in 50 GWh till värmeverken, men totalt går det mellan 120 och 140 GWh genom huggen. Kvarnmon Flis gör också uppdrag åt andra skogsbolag och kunder som inte har någon egen huggningskapacitet. Omsättningen ligger i år på cirka 17 miljoner kronor, att jämföra med 14 miljoner kronor året innan.
– Priset ligger nu på mellan 250 och 350 kr/MWh. Fin stamvedsflis som är bra sållad, det kan du få väldigt bra betalt för.
Nya aktörer på marknaden
Prisökningarna på biobränsle har gjort att marknaden har förändrats i Jämtland. Kvarnmon Flis brukar kunna köpa högar med biobränsle, grot, träddelar och stamved, från entreprenörer och markägare i lugn och ro.
Nu säljs mindre poster direkt till värmeverken, och nya aktörer har dykt upp i marknaden.
– Här har kartan ritats om ganska rejält, i och med prisökningarna har det blivit rena Hawaii, säger Oskar Kallström.
Byar vill städa upp jordbruksmarken
Oskar Kallström kör uppåt 6 000 mil om året, och Bioenergi får hänga med under några av dem i Amaroken längs Vildmarkvägen till Gärdnäs vid Ströms Vattudal.
Upplevelsen av det jämtländska kulturlandskapet är inte vad det var på Dunderklumpens tid. Visst, de faluröda gårdarna står kvar, men åkrarna och betesmarkerna är ofta igenväxta. Lövskog kantar vägen och gör att man sällan ser mer än 10 meter åt sidorna. Här ser Kvarnmon Flis en bra nisch. Det kommer många beställningar från byar som vill städa upp och göra fint. Fältkanter och holmar rensas och jordbruksmarker återskapas.
– När vi har röjt igenom kommer det ofta fram äldre människor med fotografier och säger: Vi såg sjön när jag var liten och det har jag inte gjort sedan dess.
Rensar 15 kilometer grusväg
I Gärdnäs har en vägförening med skogsägare och en fiskodlare 15 kilometer grusväg att hålla i skick. Där har Kvarnmon Flis tillämpat sin 5+5 modell. Fem meter vid varje sida av vägen rensas helt från träd. Sedan går man in med kranen och bioenergiaggregatet och gallrar ytterligare fem meter i skogen.
Genom åtgärderna förbättras sikten, rensas dikena och görs plats för snön som ska plogas på vintern.
– Det står mycket bioenergi efter vägarna som går att röja fram lättåtkomligt, säger Oskar Kallström medan vi i pickupen mjukt skumpar fram på den sandiga regnvåta vägen.
Unik flishugg i Sverige
Kvarnmon Flis har sju anställda, plus F-skattare. Företaget har två arbetslag, ett avverkningslag och ett flisningslag. Flisningen görs i huvudsak vid bilväg i skogen med den för Sverige unika huggen Eschlböck Biber Vican 92.
Huggen är monterad på en Volvolastbil med 750 hästkrafter, och vars motor också ger kraft åt huggen som förvandlar stockar upp till 75 centimeter i diameter till flis mellan 3 och 8 centimeter.
Fakta
Eschlböck Biber Vican 92
Inmatningsdiameter: 75 cm
Inmatningsbredd: 122 cm
Axelkonfiguration: 8×4
Lastbil: Volvo
Effekt: 750 hk
Max hastighet: 80 km/h
Hjulbas: 3,7 m
Vikt: 32 t
– Den är smart på så vis att vi kan köra grov grotflis till värmeverken, och kan byta såll och köra mikroflis åt småpannor. Vi flisar också en del till pelletsindustrier, säger Oskar Kallström, som också uppskattar att det i grunden är en Volvo, som aldrig har långt till service.
– Får vi något fel så har vi en knapp vid ratten som vi trycker på, då startar klockan, om det behövs kommer det ut servicebilar eller bärgare.
Huggen, är Kvarnmons andra Eschlböck, i Sverige och ute i Europa finns det fler av den österrikiska maskinen, och tack vare att de är väldigt lika byggda går det att få stöd av kollegor om något strular.
– Genom sociala medier har jag hittat de som kör exakt samma flishuggar som vi. Får någon ett problem som någon annan varit med om kan man hjälpa varandra väldigt enkelt. Och restvärdet står sig också bra genom att maskinen går att sälja i hela Europa.
Huggen och flisbilen byter släp
Flishuggen åker ut på morgonen med ett släp, fyller släpet och ställer undan det. Sedan kommer en flisbil, där man bara fyller bilen, och så byter de släp med varandra. Beroende på förutsättningarna tar man större eller mindre släp.
– Och finns det plats att spola i ett helt åk i bredd, då gör vi det, då finns det ingen anledning att byta släp, säger Oskar Kallström.
– Systemet vi har harmonierar ganska bra med kör och vilotider. Den tid det tar att fylla är ganska precis den rast man ska ta och käka sin matlåda.
Dålig contortatall byts ut
Bioenergi kör vidare i skogarna och hittar till avverkningslaget utanför Dorotea i Västbotten. Gallringsskördaren tar ned ett bestånd med contortatall, som har blivit en annan nisch för Kvarnmon Flis AB.
Omkring 1970 började den snabbväxande trädslaget planteras i större omfattning i Sverige. I dag finns cirka 600 000 hektar contortaskogar, varav många är i medelåldern. Den mesta contortan finns i södra Norrland och nordvästra Svealand.
Contorta kändes som en bra idé att föryngra med då. Men på många håll har skogen inte blivit något vidare. I stället för att vänta och hoppas på sågtimmerkvalitet har skogsägaren i Dorotea bestämt sig för att börja om på ny kula.
– De flesta contortor jag har sett är väldigt fula. Det är hockeyklubbor, det är toppbrott och det går inte att jaga där, säger Oskar Kallström.
Bra energivärde i contorta
Den nordamerikanska tallen fungerar mindre bra som sågtimmer i Sverige. Men är överraskande bra som bioenergi. Oskar Kallström berättar om en studie som Skogforsk och Kvarnmon gjorde och som visade att energiinnehållet i contorta var högre än väntat.
– Contortan står sig väldigt bra mot björken, det tror man inte. Med Skogforsk resultat kunde vi ändra vår EB-nyckel (energiberäkningsnyckel) till värmeverk, och minns jag rätt så var det tre procent. Så energi i contorta är otroligt intressant.
Jämtkrafts utbyggnad ger framtidstro
Kvarnmon Flis ser positivt på framtiden för skogsflisen, inte minst med tanke på Jämtkrafts utbyggnad som ökar produktionen av värme från bioenergi från dagens 690 GWh till 750 GWh.
Det nya kraftvärmeverket är visserligen tänkt för returträ. Det kan eldas med 75 procent RT jämfört med dagens panna som maximalt kan elda 20 procent. Men importen av returträ från Norge minskar enligt Oskar Kallström.
Biprodukterna från skogsindustrierna vid kusten kommer inte tillbaka till inlandet. Samtidigt kostar det att frakta timmer och massaved till sågverken och bruken, vilket ökar det ekonomiska incitamentet att ta ut bioenergi.
– Skogsindustrin styr sina flöden åt andra håll och kör ut det med tåg ur länet, då blir värmeverken beroende av att det kommer fram skogsflis, säger Oskar Kallström.
De högre priserna på bioenergi kan, om de håller i sig, också göra att entreprenörer vågar satsa på flisning av grot, träddelar och stamved.
– Det öppnar många dörrar för skogsägaren och för industrin att få ut material. Och sedan betyder det att vi som håller på med bioenergi vågar bygga lager och tro på framtiden, och kan leverera energi till samhället.