Alla ämnen
Opinion & debatt

Förlorar skogsägare 500 Mkr om året på energiöverenskommelsen?

Jag var på ett seminarium häromdagen, en av föredragshållarna talade om den revolution som sol och vind har åstadkommit på energimarknaderna. Om hur billig förnybar energi är och att kostnaderna bara sjunker. Hen talade om hur man kommer att köra bil, värma hus och lösa alla energiproblem med el från sol och vind lagrade i batterier. Det skriver Gustav Melin, Vd Svebio, i sin ledare i det senaste numret av Bioenergi.

Det låter fantastiskt, men är det realistiskt att det blir så? Tyskland är ett föregångsland för sol- och vindkraft. I Tyskland producerades år 2016 nästan 40 TWh solel och 80 TWh vindkraft. Den senaste siffran för slutlig tysk energianvändning är från 2014 med 3 006 TWh. Det betyder att sol och vind stod för knappt fem procent av energianvändningen 2016. Redan vid denna låga andel har Tyskland emellanåt negativa elpriser när det blåser som mest eller när solen skiner. Det är inte ett problem för dagens tyska producenter av sol- och vindkraft eftersom de avtalat en hög fast intäkt oavsett marknadspris. De tyska konsumenterna betalar kostnaden genom en extra avgift för förnybar el på 60 öre per kWh på sin elräkning.

Jag ser gärna att det byggs betydligt mer sol och vind men i en marknadsekonomi slutar företag investera när det är överskott och låga priser. Tyskland har börjat fasa ut stöd till elproduktion och investerare kommer därför att bli mer försiktiga. Kanske kan batterier på sikt göra viss skillnad men i dag kostar Teslas stora Powerwall som lagrar 14 kWh 66 600 kronor. Den kan laddas med lika mycket energi som tre kilogram torr ved.

I Sverige kan sol och vind ha en större plats i energisystemet än i Tyskland. Det beror på att vattenkraften i någon mån kan lagras och anpassas till energislagen som inte kan regleras. Om vattenkraften får mer betalt kan produktionen flyttas i tiden och till en viss gräns får sol och vind bättre plats på marknaden.

Personligen gillar jag sol- och vindenergi, jag var med och investerade i två vindkraftverk på 1990-talet. Jag är glad att vår förening Visingsö Vind nu 2017 lyckats sälja det sista verket så att vi slipper drabbas av konsekvenserna för vindägare av den svenska energiöverenskommelsen. I Sverige är inte elproducenterna skyddade på samma sätt som i Tyskland. Här drabbas producenter av förnybar kraft av låga priser på el och elcertifikat.

Svebio är mycket kritiska till energiöverenskommelsen. Vår ambition har varit att öka andelen biokraft med en terawattimme om året upp till 40 TWh år 2040 och att bidra till att ersätta kärnkraften med tio gigawatts effekt från biokraft. Det känns i dag svårt att se hur det ska gå till. Även om flera skrivningar i energiöverenskommelsen är positiva till fjärrvärme och värmekraft finns det inga beslut som leder i en positiv riktning för oss. Energiöverenskommelsen gör att de sex kvarvarande reaktorerna slipper 3,2 miljarder kronor i skatt om året. Det gör att det mesta av kärnkraften ser ut att bli kvar länge. Elcertifikatsystemet missgynnar investeringar i garanterad effekt. Det är svårt att se vad som ska göra att bolagen investerar i kraftvärme. Vi skulle gärna se beräkningar på vad energiöverenskommelsen får för ekonomisk inverkan på befintliga producenter, på kostnader för nätutbyggnad, på behovet av nya stöd för att klara effektleveranser när inte elcertifikatsystemet klarar detta. Slutligen på hur mycket mindre biokraft det blir med denna energiöverenskommelse än vad det annars hade blivit.

Svebios bedömning är att Sverige kommer att producera ungefär 10 TWh mindre volym biokraft år 2025 med energiöverenskommelsens förslag än med Svebios scenario där vi siktar på 40 TWh 2040. Om detta är riktigt missar kraftvärmeproducenterna därmed en omsättning på fem miljarder kronor per år bara på elandelen. Därav är ungefär två miljarder kronor per år kostnader för biobränsle till bränslebolag och andelen som skulle gå till skogsägarna ungefär 500 miljoner kronor per år.

Som sagt vi har gjort en kvalificerad bedömning, vi ser gärna att fler engagerar sig i en genomarbetad konsekvensanalys.


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 3-2017


Ta del av Bioenergis hösterbjudande och få tillgång till tidningen direkt när den kommer ut.
Höstens alla tre nummer för endast 200 kr! 

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy