Fossilanvändningen har minskat med 83 procent sedan 2002

Den totala energiförbrukningen i växthusen halverades mellan 2002 och 2014, från knappt 1,3 TWh till 0,6 TWh. Detta trots att den totalt odlade ytan i växthusen ökade från 3,4 till 3,8 miljoner kvadratmeter. Energiförbrukningen per kvadratmeter minskade från 371 kWh till 158 kWh, eller med 57 procent.

När det gäller energislag har det skett en omfattande omställning från olja och naturgas till biobränslen och fjärrvärme. 2002 svarade de fossila bränslena för 77 procent av energianvändningen i växthusen. 2014 hade andelen sjunkit till 28 procent. Andelen biobränslen ökade under perioden från 5 procent till 48 procent. Dessutom tillkommer 9 procent fjärrvärme och spillvärme som i huvudsak är biobaserad. Av den resterande energianvändningen är 14 procent el för belysning, pumpar, motorer, ventilation och en knapp procent berg- och jordvärme.

I absoluta tal har användningen av fossila bränslen i växthusen minskat med 83 procent under perioden.

Siffrorna visar alltså att det skett en omfattande konvertering av växthusen under det senaste årtiondet, men att det fortfarande finns en del fossila bränslen att ta bort. Det handlar om 72 GWh eldningsolja, 87 GWh naturgas och 8 GWh ”övriga fossila”. 52 GWh av den återstående användningen av fossilt finns i växthus för prydnadsväxter, 50 GWh finns i gurkväxthusen och bara 15 GWh återstår att byta ut i tomatväxthusen.

Svenska tomater klimatsmarta

Användningen av fossila bränslen har minskat ännu mer i tomatodlingen än totalt, eller med 90 procent sedan 2002. Sedan den förra mätningen 2011 har användningen mer än halverats. Bara en femtedel av energin i tomatväxthusen är i dag fossil energi, främst naturgas.

Användningen av biobränslen i tomatodlingen har femdubblats sedan 2002, men minskade mellan 2011 och 2014. Istället ökade användningen av fjärrvärme – det handlar sannolik nästan uteslutande om den spillvärme som används för tomatodling i Mörrum. Den odlade ytan sjönk något mellan åren och har sjunkit ännu mer om man jämför med 2002.

Det hävdas ofta att det är klimatsmartare att köpa importerade spanska tomater som växt i solen utomhus än svenska växthustomater, även om man tar hänsyn till den långa transporten. En studie som gjordes av SIK i Göteborg för några år sedan visade att så var fallet. Studien byggde på genomsnittssiffror och på statistik som nu är överspelad. Efter den halverade användningen av fossila bränslen sedan 2011 är det troligt att jämförelsen nu utfaller till de svenska tomaternas fördel.

Svenska tomater som odlas med biobränslen och spillvärme har även tidigare haft bättre klimatprestanda än långväga spanska. Jämfört med holländska tomater som odlas med 100 procent naturgas har de svenska tomaterna hela tiden varit bättre ur klimatsynpunkt.

Denna text publicerades först i Bioenergi nr 1-2016